I tjänstemännens förslag till ny skolorganisation föreslogs nedläggning av ett tiotal skolor. Förslaget har blivit mycket omdebatterat och bland de som protesterar lyfter många fram den utarmning som en nedlagd skola innebär för bygden.
Tjänstemännen hade skolans verksamhet i fokus och tog ingen regionalpolitisk hänsyn när de formulerade sitt förslag. En rundringning till politikerna i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ger helt andra signaler.
Brittis Benzler (V), Meit Fohlin (S), Lisbeth Bokelund (MP), Simon Härenstam (M) och Anders Larsson (C) tänker ta regionalpolitisk hänsyn när de tar sitt beslut den 22 februari.
Både majoriteten och oppositionen ska presentera egna förslag till ny skolorganisation och i dessa kommer stora delar av tjänstemannaförslaget att förkastas.
- Vårt förslag från majoriteten kommer att skilja sig från grundförslaget. Vi tänker annorlunda på flera punkter. Jag har själv varit ute och kört bussturer på norra och södra Gotland och jag har kunnat konstatera att det som föreslås inte är rimligt på alla ställen, säger Lisbeth Bokelund.
Inte realistiskt
- Det finns bitar i förslaget som vi redan har backat ifrån, säger Meit Fohlin.
Vad har ni backat från? Handlar det om Fåröbarnens långa resor till Slite?
- Ja, till exempel för barnen från Fårö, men också söderut. Nedläggningar i Öja och Fårösund har föreslagits tidigare, men skrotats av politiker som vill att hela Gotland ska leva och vara dynamiskt, säger Meit Fohlin.
Kommer ni att skrota tjänstemannaförslaget?
- Skrota är ett hårt ord. Men tjänstemännen har inte alltid samma perspektiv som oss politiker.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler vill inte avslöja vilka skolor som kan räddas när skolpolitikerna tar regionalpolitisk hänsyn. Det kommer att arrangeras en lång rad skolmöten på hela Gotland under januari månad och Brittis vill ha hela förslaget klart innan hon går ut med löften om räddning av enskilda skolor. Men på en punkt är hon tydlig:
- När det gäller Fårösund klarar vi inte skjutstiderna. Att lägga ned högstadiet där är inte ett realistiskt förslag.
Simon Härenstam och Anders Larsson, som representerar oppositionspartierna i arbetsutskottet, är inne på samma linje: Som politiker måste de väga samman flera perspektiv.
- Det verkar som att vi är överens mellan blocken, säger Anders Larsson.
Men det kostar pengar att låta skolor leva vidare av regionalpolitiska skäl, betonar Simon Härenstam:
- Det regionala stödet till små skolor bör inte interndebiteras. Då drabbas elever på andra skolor. De pengarna bör i stället regionstyrelsen skjuta till.