Hoppfullt kring schmallenbergvaccin

"Att vaccinera sina djur är det bästa och relativt sett billigaste sättet att få bukt med det här".

dödfödd. Kalv med krumma ben och vriden hals. Bilden är tagen på en gotländsk gård i år.?Foto: Annika Melin

dödfödd. Kalv med krumma ben och vriden hals. Bilden är tagen på en gotländsk gård i år.?Foto: Annika Melin

Foto: Annika Melin

Gotland2013-03-19 09:30

Det fruktade Schmallenbergviruset, SBV, har drabbat lammbönderna hårt. Nu är vinterlamningen förbi och just nu handlar det om drabbade kalvar på Gotland.

I november 2012 kunde myndigheterna för första gången konstatera att Schmallenbergviruset under kort tid spridit sig via svidknott till idisslare i hela Sverige. Gotland är inget undantag och viruset har drabbat lammbesättningar på många håll.

Hög efterfrågan

– Det finns ingen exakt siffra på antal djur men vi har varit i kontakt med drabbade och för vissa enskilda har det varit en tuff smäll ekonomiskt, säger Fredrik Engström, fårhälsoveterinär på Gotland.

Han jobbar för Svenska djurhälsovården och där har man jobbat aktivt med SBV-viruset. Förhoppningen är det vaccin som just nu arbetas fram. Eftersom stora länder i Europa som Tyskland och England har varit oerhört drabbade, är trycket på ett vaccin stort.

– Vi för ständig dialog med de bolag som forskar och framställer läkemedel. Att vaccinera sina djur är det bästa och relativt sett billigaste sättet att få bukt med det här.

Möte i vår

I höstas kallade djurhälsovården på Gotland till ett möte, men fåtal djurägare kom.

Nu tar man nya tag i slutet på april med ett möte inför betesläppet. Förhoppningsvis kan man ge några konkreta råd till djurägarna då.

– Vi uppmanar också att man rapporterar in till Jordbruksverket, även om det inte är en skyldighet. Det ligger en enkät till fårägare ute på SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) om årets dräktighetsreslutat. Ju mer vi vet, desto bättre, säger Fredrik Engström.

Vill gå vidare

I februari föddes den första kalven med SBV-viruset på Gotland. Omfattningen är ännu inte lika stor som bland lammen, men dagligen kommer det in rapporter om nya fall.

– Jag har fått veta om ett 15-tal hittills, men det är nog lika många till som jag inte vet om, säger Annika Melin, veterinär.

Genom föreningen Hansa Husdjur har hon varit inblandad i flera fall och varit ute och avlivat missbildade kalvar. De allra flesta föds döda men de som drabbats och ändå ser tillsynes normala ut, måste avlivas då de alltid har hjärnskador.

Hur mår djurägarna?

– Det pratas ju mycket om skam, även om det inte är deras fel, men jag tror att det handlar mer om att inte vilja vältra sig i sina egna problem. Man vill klara sig igenom det och göra det bästa av situationen, därför tycker de inte att det är någon de behöver prata öppet om.

Fakta

Viruset sprids med svidknott och smittade vuxna kor och lamm kan få diarré eller influensa som går över och ger immunitet. Då vuxna djur infekteras ses inga eller lindriga sjukdomssymtom i form av kortvarig feber, nedsatt foderlust, diarré och minskad mjölkproduktion.

De allvarliga symtomen uppstår när kor eller tackor drabbas i samband med dräktigheten. Om moderdjur infekteras i första delen av dräktigheten (får/get 0-3 månader, nötkreatur 0-5 månader) kan skador på foster och nyfödda ses. Djuren är oftast fullgångna men dödfödda eller dör strax efter födseln och har missbildningar i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle och hjärnskador.?Källa: SVA

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om