I själva verket är det långt fler kvinnor som utsätts för grov kvinnofridskränkning. En beräkning säger att det handlar om var tredje kvinna, medan en annan skattar att 80 procent av de drabbade kvinnorna avstår från att polisanmäla av olika anledningar.
– Mörkertalen är höga. Brotten sker oftast i hemmet och utan vittnen. Det är bara en bråkdel som polisanmäls, säger advokat Eva Ernstson.
Hon möter kvinnor som utsatts för övergrepp av sin make eller sambo, i sin roll som målsägarbiträde. Det är ett stöd som offret har rätt att få, bland annat för att ta sig igenom den påfrestning det innebär att göra en polisanmälan mot sin make. Det krävs mod och ännu mer styrka för att inte sedan backa. Hotet om olika slag av vedergällning från mannen gör att de inte vågar stå fast vid sin anmälan.
– Många kvinnor känner skam och skuld, säger Eva Ernstson.
Kvinnor som misshandlas, hotas, kränks och utsätts för andra övergrepp, är ofta nedbrutna psykiskt. Mannen har under en längre tid utövat makt och kontroll över kvinnan genom skrämma och skada henne. Han har bearbetat sin maka, talat om hur dålig och dum hon är, brutit ner självkänslan och kvar finns en osäker människa som tvivlar på sin egen förmåga och tror att det som mannen säger är sant – att det är hennes fel att han slår.
Det handlar om våld vi inte ser, om att förminska personen. Det kan räcka med att slå en gång för att kvinnan ska foga sig. ”Shit, nu råkar jag illa ut.”
Mannen, som är bra på att manipulera, är också den som ofta får över vännerna på sin sida.
– Kvinnan har inget nätverk kvar. Det kan gå så långt att hon tvingas ta in på vandrarhem om hon ska lämna mannen eftersom hennes vänkrets är raderad.
Att erkänna att man blir slagen av sin man, är inte lätt. Eva Ernstson hjälper de slagna kvinnorna, ger stöd och hjälp för att de ska stå på sig och orka ta sig ur situationen.
En del backar men inte lika många som tidigare. Argumentet för att stanna kvar hos maken bygger på ett tröstlöst hopp om bättring.
– Han slog, men det var ju bara en gång. Han har bett om ursäkt, är en förklaring hon får höra.
Tvivlet ligger och gror tills nästa slag kommer. Den utlösande faktorn kan vara en liten detalj och oftast ingenting.
– Inte tillräckligt varm mat, kan räcka, säger Eva Ernstson.
Polisanmälan är ett dramatiskt steg.
– Jag vill ju inte att han ska få fängelse, utan vård och hjälp, säger kvinnan.
I det skedet kan kvinnan avlastas en börda om någon annan tar kontakt med polisen.
Målsägarbiträdet stöttar kvinnan med att till exempel ta kontakt med försäkringsbolaget och berättar om hur utredning och rättegång går till.
– Jag följer med på förhören, kan göra besök på tingsrätten och träffa rättens ordförande för att avdramatisera för kvinnan.
Oron för framtiden dominerar.
– Vad händer nu, är frågan.
När blir det rättegång, var ska hon bo, vad händer med gemensamma ägodelar, barn och hur hon ska skydda sig om mannen släpps? Och så rädslan.
Det räcker med att han sitter i rättsalen för att hon ska backa. Ögonen är hans vapen.
Då kan hon begära att han inte ska vara i samma rum.
Långt ifrån alla anmälningar leder till rättegång och fällande dom.
– Du gjorde rätt ändå, förklarar Eva Ernstson för kvinnan och berättar att anmälan ligger kvar och kan användas om det händer igen.
Även om mannen inte döms är anmälan inte förgäves.
– Att någon lyssnar och tror på henne är viktigt för att kunna gå vidare, säger Eva Ernstson.
Nästa bekymmer är rädslan ifall mannen tar kontakt, kommer tillbaka. Då kan en larmtelefon vara en viss trygghet. På Gotland finns åtta larmtelefoner som polisen lånar ut. Just nu finns några av dessa hos kvinnor som känner sig hotade.