Kristina Sparreljung påtalar i sin insändare vikten av att kunna ha tillgång till hjärtstartare vid öns badstränder. Det kan låta som en fin idé för ökad trygghet. Men då antalet hjärtsatartare i vårt samhälle numer överskrider antalet kapabla användare är en sån önskan märklig. Att utbilda våra medborgare i hjärtlung-räddning är viktigt och rätt. Det kan påbörjas redan i skolan på ett enkelt och självklart sätt. Att påbörja hjärtkompressioner göra inblåsningar och kunna larma efter aktuella rekomendationer vid hjärtstopp borde bli en självklarhet för oss alla. Men att börja leta eller treva efter en maskin på en vägg kan mest ses som en risk i ett akut läge för den som drabbats av sjukdom eller den som vill hjälpa. Förstår man inte direkt hur en hjärtstartare ska användas bör uppgiften överlämnas till de som kan. Det vill säga Räddningstjänsten. I väntan på dem är det traditionell HLR som gäller. Oavsett vad starka företrädare för "hjärtstartare överallt" anser.
