Hjälpte Kosovo med nytt skattesystem

 På egen hand upprättade han en kommunikationspolicy och en mediepolicy.
Brännström konstaterar att det ännu återstår mycket arbete, för att få ett fungerande statsskick i det krigsdrabbade Kosovo.

När Anders Brännström berättar om förhållandena i Kosovo i dag, förstår man att det inte går att förvandla ett krigsdrabbat före detta öststatsland till en fungerande modern stat i en handvändning. Det kommer att ta lång tid och det är många problem som måste lösas på vägen. Det går dock sakta framåt.
Det är naturligtvis ett medlemskap i EU som hägrar vid horisonten och som sätter press på parlamentet i Kosovo att påskynda arbetet med att få bukt med den tungrodda byråkratin i landet.
Förtroendet mellan myndigheter och medborgare måste byggas upp.

"Vilda västern"
Brännström fick en känsla av vilda västern när han bodde i huvudstaden Pri?tina-ibland hördes skottlossning och en närliggande restaurang blåstes ur fullständigt av en bomb. Elavbrotten kom med jämna mellanrum och försvårade bland annat arbete med datorer. Det gällde att alltid ha en ficklampa till hands.
- Om man var ute på kvällen var man tvungen att se sig för, risken var stor att man ramlade ner i ett stort hål i gatan, berättar Brännström.
Landet bär fortfarande tydliga spår av kriget och man kan inte gå som man vill i den vackra naturen på grund av minor. Landet har 2 miljoner invånare och varje år dödas 1400 personer, många av dem barn, av så kallade klusterbomber som ännu finns kvar.

Kampanjkunskap
Här hemma arbetar Anders Brännström som handläggare när det gäller bouppteckningar, men eftersom han tidigare har haft en tjänst på Riksskatteverkets informationsenhet, har han bra kunskaper när det gäller arbete med kommunikation och kampanjer. Detta gör honom attraktiv när det gäller utlandsuppdrag.
I Vietnam 1997 ingick han i en grupp som skulle hjälpa till med att införa moms, som var ett krav från Världsbanken. Under åren 2000-2003 arbetade han i Bulgarien en vecka varje månad och parallellt i Polen och Litauen. Det har alltså blivit en hel del erfarenhet av utlandsarbete.
Via Skatteverkets intranät fick Anders Brännström uppdraget i Kosovo. Under september-november i fjol arbetade han alltså i Pri?tina, vilket finansierades av EU. Hans arbetsgivare var en fransk organisation med huvudkontor i Paris.

Krav från EU
Eftersom Kosovo har uttryckt en vilja när det gäller medlemskap, så kommer villkor från EU om att landet måste förbättra skattesidan och revisionskapaciteten. EU vill vidare att myndigheterna i landet måste öka förmågan att kommunicera med medborgarna i Kosovo och det är här Anders Brännström kommer in.
Det fanns tre andra svenskar också på uppdrag i Pri?tina och Brännström hyrde en villa tillsammans med två av dem.

Aktiv väntan
Den person, den motpart, som Brännström skulle arbeta gentemot hade slutat sitt arbete och i väntan på att den tjänsten skulle tillsättas fick Brännström sysselsätta sig själv.
Han använde tiden genom att ta fram en kommunikationsstrategi, ett arbete som egentligen kräver att man har seminarier och diskussioner vilka slutligen ska leda fram till en strategi.
Han tog även fram en manual som tjänstemännen ska kunna använda sig av i kontakter med media. Enligt Brännström finns det ingen mediaerfarenhet att tala om och en generaldirektör kan ta tre-fyra dar på sig att besvara en fråga från en journalist.
Det är inte så många som betalar skatt i Kosovo och det råder ingen enhetlighet. Hela landet tar in lika mycket skatt som Gotland. Dessutom kommer det nya skattelagar var och varannan vecka.
Som en jämförelse kommer det här i Sverige nya lagar två gånger om året och då vet personalen på Skatteverket om dessa lagar långt i förväg.

Mycket är oklart
- Det finns ingen riktig produktion, jordbruket ligger för fäfot och det är oklara ägarförhållanden. Över huvud taget är det tungjobbat på Balkan, säger Anders Brännström. Det gäller att bygga upp ett förtroende men man kommer aldrig ifrån att man ses som en utlänning som kommer dit som expert.
- I slutänden gör de ändå som de själva vill, även om det kan resultera i underkänt i EU-rapporten. Det är vanligtvis två steg framåt och ett tillbaka. Man får se det som att det ändå går långsamt framåt.

Varannan arbetslös
Det är fattigt i Kosovo. En högt uppsatt tjänsteman kan tjäna 250 euro i månaden vilket motsvarar 2300 svenska kronor. Det är en "hög" lön.
I landet råder trots detta högprisnivå i affärerna. Tillgången på varor är god men de är dyra.
Kosovoalbaner som flyttat utomlands skickar hem pengar till släktingar i landet. Utan dessa pengar, antagligen flera miljarder euro, skulle det inte gå att leva ett normalt liv i landet. Arbetslösheten är 50 procent.

Vill tillbaka
Trots allt elände och trots att det är tungt och motigt, är Anders Brännström mycket intresserad av utlandsarbete. Snart kommer han antagligen att resa till Balkan igen, den här gången till Serbien där förhållandena är annorlunda. Landet har bland annat en skattelagstiftning som fungerar.
Gotlänningen Petter Rimfors, Kronofogdemyndigheten i Visby, har också haft ett uppdrag i Kosovo. Hans uppdrag var att utveckla indrivningsverksamheten. Han har tidigare också haft militärt uppdrag i den svenska Kfor-styrkan.