Historia och nutid i världsarvsstaden Visby

Det hurrades för Visby på Stora Torget och världsarvsstaden visade upp sig i all sin bredd.
I lördags firades Visbys tio-årsjubileum som världsarv.
Mycket har hänt i staden sedan 1995 - men det finns fortfarande förbättringsområden, betonade kommunalrådet Sonia Landin.

Gotland2005-10-03 06:00
Det var i början av december 1995 som Visby officiellt blev ett av Unescos världsarv. En miljö med samma rätt att bevaras till eftervärlden som Kinesiska muren och Egyptens pyramider. Kommunalrådet Sonia Landin, som var med på Unesco-mötet i Berlin, kan konstatera att mycket har hänt i staden sedan dess: Det har byggts ett Almedalsbibliotek. Björkanderska har fått nytt liv. Flera av ringmurens torn har öppnats för allmänheten. Det har byggts en gångbro vid Dalmansporten. Och världsarvet har blivit ett ämne i skolan.
-Världsarvet har givit oss en unik chans att sätta kulturen i centrum. Det finns 14 världsarv i Sverige och fler lär det inte bli eftersom västvärlden redan är överrepresenterad bland de 800 objekten och miljöerna på världsarvslistan.
Sonia Landin är nöjd över vad som har hänt i Visby under de gångna tio åren, men hon anser att det ändå finns viktiga förbättringsområden. Att göra världssarvet tillgängligt för alla, även funktionshindrade, är en sådan sak. Att göra staden till en trevligare stad att vandra i är en annan.
- En viktig utmaning som vi står inför är att göra Stora torget till en mötesplats inte bara för bilar, utan också för människor.

Visby bjöd på ett mäktigt program under lördagen och det handlade om både historia och nutid. Medan Visbyborna visade upp vad de hittat vid privata utgrävningar i källare och förråd vid den stora loppmarknaden på Stora torget, så visade arkeologen Leif Zerpe upp vad man hittills har påträffat under de arkeologiska utgrävningarna på platsen för den blivande kongresshallen.

Rester av bryggor
Det fanns stora förväntningar inför den här utgrävningen. Kongresshallen ligger mitt i den gamla inseglingsrännan till den medeltida hamnen i Almedalen. Här skulle man kanske kunna finna både rester av bryggor och lämningar efter spärrsystem som skulle kunna stänga ovälkomna fartyg ute. Och kanske skulle man också kunna hitta rester av en gammal kogg? När man gjorde utgrävningar inför bygget av grannen Maltfabriken (nuvarande högskolan) så fann man två gamla skeppsvrak.
Även om utgrävningarna än så länge inte har uppfyllt de förväntningarna, så har man ändå gjort en del fina fynd: Leif Zerpe kan visa upp både en 1300-talsbägare från Holland som förmodligen kastats överbord tillsammans med andra sopor och en lång ekplanka som han tror är ett bord till en båt. Plankan är ovanligt grov, men kanske beror det på att den är riktigt gammal?
Någon dendrokronologisk undersökning är det osäkert om det kan bli i det här fallet eftersom plankan är starkt förkolnad på ena sidan.
Men med utgångspunkt från att plankan låg i ett av de övre sandskikten och att hamnen i Visby med tiden flyttades bort mot slottet när Almedalen blev för grund så vågar Leif Zerpe gissa hur gammal bordplankan kan vara.
- 1400-tal låter väl bra?
Vid Kruttornet, på andra sidan Almedalen, visade studenterna från högskolans byggnadsvårdsprogram upp sig.
Här fanns det möjligheter att prova på stenhuggeri och timmerbilning. Björn Sundberg var en av studenterna som berättade. Björn, som kommer från Luleå, tycker att byggnadsvårdsutbildningen har god nytta av att finnas i just världsarvsstaden Visby:
- Visby är en väldigt bra miljö. På en liten yta kan vi hitta exempel på alla de moment som vi ska lära oss. Vi sitter sällan i föreläsningssalar, utan är ofta ute i byggnader och tittar på hur det ska se ut.
Och just den här dagen var Visby som en enda stor föreläsningssal, öppen för alla. Med utställningar. Med guidade vandringar. Med seminarier.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om