Hett möte om HogrÀn skola

Region Gotland borde göra bĂ€ttre reklam för skolorna pĂ„ landsbygden - inte skrĂ€mma bort med snack om nedlĂ€ggningar.
Det var ett av budskapen frÄn förÀldrarna till politikerna, vid en het debatt i HogrÀn i gÄr.

Meit Folhlin (S), Brittis Benzler (V) och Lisbeth Bokelund (MP) var nÄgra av de politiker som mötte de stridslystna försvararna av HogrÀn skola.

Meit Folhlin (S), Brittis Benzler (V) och Lisbeth Bokelund (MP) var nÄgra av de politiker som mötte de stridslystna försvararna av HogrÀn skola.

Foto: Tommy Söderlund

Gotland2011-03-31 04:00

HogrÀn skola har endast 36 elever och Àr dÀrmed hotad av nedlÀggning nÀr regionen snart ska göra om skolorganisationen i VisbyomrÄdet samt Eskelhem och HogrÀn.


Argumenterade hÄrt
Bekymrade förÀldrar hade i gÄr kvÀll bjudit in politikerna i barn- och utbildningsnÀmnden till en diskussionskvÀll i HogrÀn, dÀr förÀldrarna argumenterade hÄrt och ivrigt för sin skola.

Flera begÀrde att politikerna skulle Àndra sitt synsÀtt, och sluta tala om HogrÀn skola som nedlÀggningshotad.

- Det gör att förĂ€ldrar inte vĂ„gar sĂ€tta sina barn hĂ€r, sa Torsten Pettersson, ordförande i förĂ€ldraföreningen.


Ömsesidiga löften
Flera av förÀldrarna föreslog i stÀllet att Region Gotland borde göra ordentlig reklam för sina skolor, och jÀmförde med friskolorna som de tyckte syns mer i marknadsföringen.

- Vi ska försöka fĂ„ rektorerna att bli bĂ€ttre pĂ„ detta, lovade Brittis Benzler.

Och liknande löften kom frÄn förÀldrahÄll:

- Om ni satsar pĂ„ marknadsföring sĂ„ ska vi förĂ€ldrar göra allt för att tala vĂ€l om HogrĂ€n skola, sa HelĂ©n Högberg.


Valfrihetens baksida
För nÀrvarande finns det 48 elever i upptagningsomrÄdet kring HogrÀn skola, men 22 av barnen gÄr i andra skolor.

Förklaringen Àr förÀldrarnas möjlighet att placera barnen i vilka skolor de vill. Baksidan av denna valfrihet Àr att det blir svÄrare att förutse vilka skolor som fÄr vikande elevunderlag, och vilka skolor som möter ett ökat tryck, konstaterar politikerna.

- Sedan det fria skolvalet infördes ser vi hur landsbygdsskolorna tappat till skolorna i stan, och jag tycker inte om det, sa Brittis Benzler (V), ordförande i nĂ€mnden.


Bittra politiker
Det fanns en viss bitterhet frÄn politikerna eftersom man satsat stora pengar pÄ att rusta upp flera landsbygdsskolor de senaste Ären, men mÄnga förÀldrar har ÀndÄ valt att placera sina barn pÄ andra orter.

År 2015 införs en sĂ€rskild lĂ€rarlegitimation, som ska vara en garant för att lĂ€rarna uppfyller vissa kompetenskrav och har behörighet för de Ă€mnen de undervisar i. Syftet med legitimationen Ă€r att höja kvaliteten i skolan, men baksidan Ă€r att det blir svĂ„rare att hĂ„lla standarden i mindre skolor dĂ€r samma lĂ€rare ofta undervisar i mĂ„nga Ă€mnen.


Benzler vÀrjde sig
- Jag gillar inte hur detta drabbar landsbygden, men jag gillar att barnen ska ha rĂ€tt att möta en kompetent lĂ€rare, sa Meit Fohlin (S), vice ordförande i barn- och utbildningsnĂ€mnden.

Brittis Benzler vÀrjde sig mot pÄstÄendena om att tal om nedlÀggningar gör att förÀldrar vÀljer att placera barnen i andra skolor Àn den de bor nÀrmast.

- Det kan handla om andra saker ocksĂ„, som att skolan inte Ă€r tillrĂ€ckligt bra, eller att den omges av ett dĂ„ligt rykte, sa hon.

Den 13 april tar nÀmnden stÀllning till den framtida skolorganisationen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om