Nu ska F-huset rivas, har politikerna beslutat för andra gången. Första rivningsbeslutet togs redan 1996.
Åke G Sjöberg förstår de som lockas av tanken att riva. Det är ett definitivt beslut som i ett slag raderar ut en rad problem. Efteråt sitter man med rent bord, redo att börja om på ny kula.
Men när striden om Länna gård härjade som värst på 60-talet stod Åke G Sjöberg främst bland dem som ville bevara byggnaderna. Han hade sett många värdefulla miljöer saneras bort i andra städer, och ville inte att det skulle ske i Visby.
Länna gård var på 1960-talet en bedagad skönhet. Några kallade gården för anskrämlig och förfallen, och ansåg att det var en välgärning för staden om huset revs. Åke G Sjöberg hörde till dem som pekade på husens kulturhistoriska värde. Länna var Visbys enda köpmannagård utanför murarna.
- Länna gård var som en liten herrgård. Tillsammans med parken var det en underbart vacker miljö. I dag hade det varit otänkbart att riva gården, säger Åke G Sjöberg.
- Om gården bevarats kunde den ha integrerats med Säveskolan. Det fanns plats för båda i parken. Eller så kunde gården ha blivit en möteslokal, eller varför inte en krog...
Länna gård uppfördes i slutet av 1700-talet för att bli sommarresidens åt Visbys dåvarande borgmästare Petter Herman Grewesmühl. Gården, som fram till att den döptes om på 1800-talet kallades Plantagen, svarade under sin storhetstid för logi när kungligheter kom på besök. Här bodde bland andra Oscar I och prinsessan Eugenie.
Det var på Länna gård som Eugenie fick bekräftat att den friska gotländska luften gjorde gott för hennes hälsa, vilket fick henne att bygga ett eget hus vid Fridhem.
Gårdens glansdagar tog dock slut. När den med tillhörande park såldes 1958 var byggnaderna så nedslitna att Visby stad inte behövde betala mer än 100 000 kronor (1,1 miljoner i dagens penningvärde). 1964 fick skolstyrelsen tillgång till Länna gård. Skolan använde dock aldrig byggnaderna, utan skolstyrelsen ansökte 1966 om rivningslov. Det var ett kontroversiellt beslut.
Åke G Sjöberg var med och bildade en aktionsgrupp för att rädda Länna gård. Aktionsgruppen blev med tiden en förening, som samlade in pengar och som sommaren 1969 hade löften om så stora bidrag att man erbjöd sig att köpa gården.
Motståndarna till rivning fick stöd av riksantikvarien Sven B F Jansson som i juli 1969 utfärdade ett rivningsförbud för Länna gård.
Han fick igång en dialog, och hoppades att parterna skulle kunna diskutera sig fram till en lösning. Räddningsaktionen kom dock av sig efter det att skolstyrelsen inte ansett sig ha behov av gården.
När sedan stadsfullmäktige avslagit en begäran om att förklara Länna gård som byggnadsminne hävdes förbudet.
I juni 1971 revs Länna gård. Intill stod redan Säveskolan färdig att tas i bruk till höstterminen. Som lektor fick Åke G Sjöberg flytta in i den nya byggnaden.
- Om jag kände agg mot det nya huset? Nej, inte alls. Det var bara att gilla läget.
Och han trivdes i den nya skolan. F-huset är en stor byggnad, och under många år var Säveskolan landets största gymnasium. Här fanns gott om utrymme för både elever och lärare.
- Vid det gamla läroverket inne i innerstan var det trångt. Jag hade inte ens ett eget skrivbord.
- Jag trivdes i den nya skolan, hade bra kollegor och elever under alla år, säger Åke G Sjöberg som kom att jobba 25 år i F-huset.
Men den nya skolan hade brister. Ganska snabbt stod det klart att ventilationen inte höll måttet. Redan efter tre år kallades Yrkesinspektionen in. 1976 hölls den första elevprotesten, då eleverna i en klass på samhällsvetenskaplig linje en dag kom till skolan införda pyjamasar. "Eftersom luften är så dålig att man somnar framåt eftermiddagen kan man ju klä sig för att sova" sade eleverna.
- Jag hade inte så stora problem med luften, men märkte att jag blev torr i munnen, berättar Åke G Sjöberg.
- Så var det fönstren. Först fick vi inte öppna dem, och när det sedan blev tillåtet så var de så murkna att de höll på att ramla ut, tillägger han.
Bland lärare och elever gick ryktet i många år att byggnadsmaterial glömts kvar i ventilationstrummorna. Och det stämde.
När systemet renoverades för ett par år sedan hittades flera stora betongklumpar i trummorna. Den största mätte 30 gånger 40 centimeter och vägde över tio kilo.
Protesterna mot den dåliga miljön i F-huset tilltog under 1990-talet. Skolhälsovården krävde åtgärder omedelbart. SSU hade ett mer drastiskt förslag - riv hela byggnaden!
Det tyckte även kommunfullmäktige 1996. Lagom till sommarlovet bestämde politikerna i kommunfullmäktige att huset skulle rivas.
Men beslutet verkställdes aldrig. Undervisningen fortsatte som förr. Klagomålen också. Men huset behövdes, eftersom en elevpuckel var på väg mot gymnasieskolan. I december 2005 beslutade kommunfullmäktige att häva rivningsbeslutet. Politikerna trodde att alla nödvändiga åtgärder vidtagits för att slippa fortsatta problem. Den dåliga luften hade orsakats av att lokalerna haft fler elever än de dimensionerats för, samtidigt som ventilationssystemet haft stora brister.
Genom att minska elevantalet och rensa ventilationstrummorna skulle problemen vara borta. Men politikerna hade fel. Trots stora insatser har luften aldrig blivit tillräckligt bra. 2008 slog lärarnas skyddsombud larm, och Arbetsmiljöinspektionen kom för att granska miljön. I sin rapport slog inspektionen fast att risken är stor för att elever och personal som arbetar i F-huset blir sjuka. I juni 2009 beslutade Arbetsmiljöverket om ett vitesföreläggande. Om inte ventilationen åtgärdades skulle Region Gotland tvingas betala 800 000 kronor.
Samtidigt som arbetsmiljön dömdes ut vaknade kulturens intresse för F-huset. Kanske skulle det kunna bli öns kulturhus, en samlingsplats för Länsdans, Länsteatern, Gotlandsmusiken och kulturföreningen Roxy. Att anpassa huset till ny verksamhet skulle bli dyrt, och prislappen på 220 miljoner kronor avskräckte.
Region Gotland investerade över en miljon kronor på en upprustning av ventilationen. Men det räckte inte. Arbetsmiljöverkets viteskrav står kvar, och verket vände sig förra året till Förvaltningsrätten i Stockholm för att få vitet på 800 000 kronor verkställt. Där ligger ärendet nu i väntan på beslut.
Förra hösten satsades en halv miljon kronor på att utreda F-husets framtid. Rapporten var klar till budgetberedningen på Fårö i början av maj. Utredarna förordade en ombyggnad, eller en nybyggnad, som skulle kosta 170-220 miljoner kronor. Men av de fyra alternativ som fanns valde politikerna i enighet inriktningsbeslutet att riva F-huset.
Åke G Sjöberg är nästan lika upprörd den här gången, som när Länna gård revs.
- Att riva F-huset är en otrolig kapitalförstöring. Huset är funktionellt. Det är välritat och ändamålsenligt som skolbyggnad. Men det är väldigt dåligt byggt. Skulle man inte kunna blåsa ur byggnaden invändigt och använda betongstommen till något nytt, föreslår Åke G Sjöberg.
När det gäller rivningar på Länna har historien visat att är inga beslut är huggna i sten. Att riva ett hus på Länna kräver flera beslut.
Innan det definitiva beslutet om F-huset fattas i höst ska en utredning visa hur gymnasieskolan klarar sig utan byggnaden.
Om inte huset behövs väntar rivning, och en del av Länna park kan återställas.