Hela rasket ska inte längre rivas

F-huset, eller huvudbyggnaden på före detta Säveskolan, har väckts starka känslor genom åren. För snart tio år sedan beslutades om rivning. Nu vill politikerna häva det beslutet.
Egentligen har det varit problem ända sedan starten med F-huset.
Frågan är väl om någon någonsin tyckt om huset. Eller tyckt att det varit vackert.
Stort är det ju och det var säkert ett plus i kanten för Gotlands kommun i början, då när stordrift var på modet. På 1970-talet. Då kunde Gotland ståta med att ha en av Sveriges absolut största gymnasieskolor.

Hälsolarm
Men minussidan vägde snart över. Redan 1974, tre år efter invigningen, började både elever och lärare klaga över dålig inomhusmiljö. Ventilationssystemet var bristfälligt och yrkesinspektionen kopplades in.
Problemen höll i sig och förvärrades. Både lärare och elever mådde dåligt.
Skolhälsovården slog larm, eleverna protesterade och yrkesinspektionen gjorde fler inspektioner. I ett protokoll från 1990 där 15 punkter på allvarliga brister räknas upp klassade man skolbyggnaden som "en helt oacceptabel arbetsmiljö utifrån gällande arbetsmiljönormer".
Kommunpolitikerna var givetvis medvetna om problemen och en renovering av Säveskolan planerades. 1990 beslutade man dock att skjuta fram den tre år - av ekonomiska skäl. Så problemen med dålig luft och oacceptabla inomhustemperaturer fick fortsätta.
Många var nu innerligt trötta på skolbyggnaden som alstrade huvudvärk, trötthet och gav koncentrationssvårigheter och mer drastiska lösningar förordades.

Klubbslag efter klubbslag
1993 gick SSU-klubben Röd Storm ut med kravet: Riv Säveskolan! "Vi anser det inte vara värt att försöka bygga om och förbättra skolan utan tycker det är bättre att riva den och bygga nytt", sa klubbens talesman Staffan Landin.
Samma tankegångar fanns även bland stadsplanerarna på fastighetskontoret. Och bland arkitektgrupper som var engagerade i omdaningen av gymnasieskolan på Gotland.
När ombyggnadsprojektet så småningom tog form och klubbades i nämnd efter nämnd var det också den modellen man höll fast vid. Det slutgiltiga beslutet togs av kommunfullmäktige i juni 1996.
Den nya gymnasieskolan skulle byggas i etapper och F-huset rivas. Rivningen skulle dock inte ske förrän i sista etappen, när de nya byggnaderna var klara. Det var så man beslutade. Och man trodde att allt skulle vara klart 2002.
Men som vi alla vet har planerna modifierats och ändrats efter det. Och framme vid sista etappen är man fortfarande inte.
- Men mycket har hänt. Det har byggts för cirka 200 miljoner kronor sedan gymnasieprojektet startade 1996, säger gymnasiechef Alf Nilsson och låter nöjd.

Som mest 1500 elever
Det nya Hansahuset har funnits på Sävetomten i flera år nu, Richard Steffenhuset blev klart för några år sedan och flera program har fått nya lokaler iordningställda på norr. Det har även byggts för särskolan och för idrotten i gymnasiet.
Alla nybyggen har fått till följd att elevantalet i F-huset minskat kraftigt. Och bara det har lett till en förbättrad miljön.
- När det var som mest hade vi cirka 1 500 elever i huset. Idag är det mellan 500 och 700 elever. Det är klart att det blir skillnad, säger Alf Nilsson.
Innerrummen, de utan fönster, används till klassrum längre. Inte som lektionssalar utan bara som grupprum och liknande. De trasiga fönstren har börjat bytas ut, nästa år ska samtliga vara utbytta har fastighetskontoret lovat och en översyn ska göras av ventilationen.

Ingen åsikt om rivning
- Från skolans sida har vi bett att huset ska få stå kvar de kommande tre åren då vi vet att elevantalet ökar kraftigt i gymnasieskolan i och med babyboomens barn. Vi har även skissat på en idé till framtida användning av huset - om det blir kvar, säger Alf Nilsson.
Att man nu i tekniska nämnden fattat beslut om F-husets framtid, ser han som positivt.
- Ja, det är bra att man tar ett beslut. Så vi vet vad vi ska planera utifrån. I flera år har frågan om rivning eller ej hängt i luften, säger han.
Själv har han ingen synpunkt på om huset bör rivas eller byggas om.
- Det som är viktigt för oss är att vi får ändamålsenliga lokaler till vår verksamhet. Bedömer fastighetsägaren att vi kan få det i F-huset är det helt okej för mig.

K-märkt monument?
- Jag tycker det borde k-märkas, säger Tomas Koch, rektor på individuella priogrammet. Inte för att konservera gammal dålig miljö utan mer som ett monument över den epok då man byggde i jätteformat.
I dag är det främst naturvetare, esteter och det individuella programmet som håller till i F-huset. En idé som man skissat på inom barn- och utbildningsförvaltningen är att samla de estetiska programmens verksamheter i F-huset och även flytta dit kulturskolan. Man har även sett på möjligheten att ha förvaltningslokaler för BUF där.

Fler diskussioner
Enligt tekniska förvaltningens utredning skulle huset efter viss renovering vara lämplig som lokal för undervisning av mellan 700 och 800 elever. Man anser inte att det längre finns några skäl att riva byggnaden.
Förslaget att häva rivningsbeslutet från 1996 går nu vidare till först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige där slutgiltigt beslut tas.
I nästa vecka kommer politikerna i barn- och utbildningsnämnden att få tillfälle att diskutera F-husets framtid.

Hela rasket ska inte längre rivas

Någon kallar det "en gammal möglig skokartong".Andra vill K-märka huset - som ett monument över 70-talets jättebyggen.

Någon kallar det "en gammal möglig skokartong".
Andra vill K-märka huset - som ett monument över 70-talets jättebyggen.