Havsvattnet kan stiga 1,4 meter på 100 år

Klimathotet med stigande havsvattennivåer tas i dag på stort allvar också i kommunens planering. I projekteringen för det nya reningsverket i Slite har man för första gången tagit hjälp av SMHI:s experter på framtidens vattenstånd.

Reningsverket i Slite ligger lågt. Brunnen för utloppsvattnet är placerad knappt två meter över vattenytan. När havsvattnet stiger blir det trögt att få ut det rena vattnet i havet.

Reningsverket i Slite ligger lågt. Brunnen för utloppsvattnet är placerad knappt två meter över vattenytan. När havsvattnet stiger blir det trögt att få ut det rena vattnet i havet.

Foto: Rolf Jönsson

Gotland2007-10-11 04:00

Enligt SMHI:s mörkaste scenario för Gotland kan vattenståndet om hundra år vara 1,4 meter över dagens medelvattenstånd.

När kommunen bygger ut reningsverket i Slite så bygger man för framtiden. Utbyggnaden är en investering på omkring 35 miljoner kronor och reningsverket ska fungera i många decennier framöver.
Höga havsvatten-nivåer bromsar upp utflödet av det rena vattnet från reningsverket och för att inte överraskas av sådana i framtiden har tekniska förvaltningen tagit hjälp av SMHI:s prognosmakare. Meteorologen och hydrologen Jan Andersson vill egentligen inte kalla SMHI:s utredningar för prognoser. Utredningen bygger på antaganden och utifrån dem har man sedan skissar upp olika scenarior och deras konsekvenser.
För kusten omkring Slite, och förmodligen också hela övriga Gotland, kan havsvattennivån om hundra år i allra värsta fall tidvis ligga 1,4 meter över dagens medelvattenstånd.

Utflödet bromsas
Vattennivån i Östersjön varierar mycket. Under förra vintern var vattenståndet högt under en lång period i januari och februari och då fick flera gotländska reningsverk problem med flödet av det rena vattnet ut i havet. Det höga vattenståndet skapade ett motstånd och bromsade upp vattnet, som annars rinner ut med ett självfall. I exempelvis Katthammarsvik fick man ta hjälp av pumpar för att få ut vattnet.
- Det går att lösa, men det är klart att det blir problem. När vi satsar på ett nybygge så vill man ju inte bli stående med vatten som man inte kan få ut, säger Roland Pettersson, som är förste drifttekniker på reningsverket i Slite.
När tekniska förvaltningen har fått kännedom om omfattningen av problemet har man beslutat sig för att bygga upp ett torn, dit vattnet pumpas upp och sedan skjutsas ut i havet med högre kraft. Det är ingen särskilt kostsam investering i denna stora utbyggnad, berättar Ulrika Jägerup, som är driftingenjör på reningsverken.
- Men nu måste vi gå igenom alla våra reningsverk som ligger lågt invid havet. Det är ungefär tio stycken, konstaterar hon.
Reningsverket i Slite är det första verk som har undersökts av SMHI, men Jan Andersson räknar med att han och hans kollegor kommer att få fler uppdrag av just den här typen. Många reningsverk ligger lågt och strandnära.

På gränsen för bygglov
Det här var första gången som Gotlands kommun beställde en utredning om de framtida havsvattennivåerna, men det finns andra nybyggen på Gotland som ligger nästan lika lågt som reningsverket i Slite.
150-miljonerkronorsbygget kongresshallen är ett exempel. Den ligger 2,6 meter ovanför havet och det är på gränsen för vad kommunen vill ge bygglov för i dagsläget.
- Vi har ingen exakt gräns för hur lågt man får bygga, men den ligger mellan två och tre meter över havet, säger Bertil Klintbom som är chef för tekniska förvaltningen.
Också vid kongresshallen kan havsnivån om hundra år tidvis ligga 1,4 meter över dagens medelvattenstånd och enligt Jan Andersson från SMHI drabbas Gotlands västkust betydligt hårdare av stormvågor än ostkusten. Om kongresshallen hade projekterats i dag så borde den ha förenats med en utredning om de framtida vattennivåerna, tycker Jan Andersson.
- Man bör använda sig av den information som man rimligen kan ta till sig, säger han.

Justeringar
Men även om kommunen inte beställde någon utredning om havsvattennivåerna i projekteringen av kongresshallen så tog man hänsyn till dessa frågor, minns Bertil Klintbom:
- Vi diskuterade frågan och gjorde bedömningen att den skulle klara högre havsvattennivåer. Men diskussionerna ledde till justeringar. Från början var det tänkt att fläktarna skulle placeras under marken, men av rädsla för vattenintrång underifrån flyttade vi upp dem på toppen av huset i stället.
Bertil Klintbom tror att kongresshallens specialhärdade glas kommer att klara mycket stora påfrestningar från havet.
- Men man vet aldrig. Om vi inte stoppar klimatförändringarna är det mycket som kan ställas på ända och då handlar det om större frågor än kongresshallen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om