Havets riddare har ständig beredskap
Sjöräddarna ägnar sig åt att dra upp folk ur vattnet.De använder sin fritid till att rädda liv. Och inte en krona får de för besväret.
Mikael Johansson och Linda Appelquist deltog i räddningspådraget när en polsk ensamseglare gick på grund utanför Ronehamn i fredags.
Foto: Petra Jonsson
- Han ville inte lämna sin båt, berättar Mikael Johansson.
Först på plats
Först på plats var sjöräddningshelikoptern som skickade ner en ytbärgare, men mannen vägrade låta sig räddas. Sedan kom Sjöräddningen och Kustbevakningen.
- Vi höll på i flera timmar med att försöka övertala honom.
Mannen är nästa 80 år och båten är hans liv. Det ville han inte lämna.
- Men han såg ganska nöjd ut när vi fått över honom, berättar Mikael.
- Det var aldrig någon fara för hans liv och båten tog inte in vatten, förklarar Mikael Johansson.
Roligt att hjälpa
Omkring 30 meter från land på en långgrund strand, fastnade den åtta meter långa båten.
- Våran ribbåt med aktersnurra är oumbärlig en sån här gång. Den körs på trailer och går att sjösätta var som helst, berättar Mikael.
- Utan den vet vi inte vad vi skulle göra.
Både Mikael Johansson och Linda Appelquist, som hör till Vändburgs och Burgsviks stationer gick med i sjövärnskåren innan de började vid sjöräddningen.
- Det är roligt att hjälpa andra, motiverar Linda Appelquist sitt engagemang.
- Att göra en insats för någon annans liv, känns bra. Och så är det roligt att jobba med fin utrustning, säger Mikael Johansson.
Båtarna är välutrustade och det finns alla storlekar från de minsta vattenskotrarna till 20 meter långa fartyg att ta sig fram med på vattnet.
Egna utbildningar
Någon specialkompetens, mer än sjövana, krävs inte.
- Vi ordnar egna utbildningar men visst är det bra med specialkunskap som sjukvård, brandräddning osv, säger Berthly Appelquist som basar över Burgsvik och Vändburgs stationer.
- Lugn och sansad och ett moget sätt, är bra egenskaper om man ska hantera krissituationer.
Tre tjejer
- Vi har en man som är över 80 år, men han åker aldrig ut utan ingår i gruppen på land, berättar Berthly Appelquist.
När larmet går är det bråttom och därför bör man inte bo längre än 15 minuters väg från stationen.
Gemenskap är en annan viktig faktor som gör att folk ställer upp. Det manliga inslaget dominerar.
- På södra Gotland är vi faktiskt tre tjejer, berättar Linda Appelquist.
Där har man 15 sjöräddare och tre är på väg in. På hela Gotland finns 41 sjöräddare men det skulle behövas ytterligare 20 personer.
Övar varje vecka
Sjöräddarna övar varje vecka men så ofta är det blir skarpt läge. Alla i sällskapet har beredskap vissa veckor. Fattas det folk blir det jour dygnet runt.
- Det brukar hända mer på hösten än under sommaren, säger Linda Appelquist.
De allra flesta arbetsgivarna tillåter att personalen deltar i räddningsuppdrag och när det gäller att rädda liv så har man dessutom rätt att få ledigt.
10-årsjubileum
Sjöräddningssällskapet grundades 1907. På Gotland startade verksamheten 1999. 10-årsjubiléet firades i Visby hamn på lördag tillsammans med kollegor från fastlandet. Man bjöd på rundtur i båtarna och provturer i vattnet.
Ute i vattnet låg tio röd-gula båtar värda 60 miljoner kronor och guppade. Allt är gåvor från givmilda människor och organisationer. All verksamhet och allt material tiggs nämligen ihop.
- Vi får inte en spänn från av staten, berättade Jan Berkeskär från sjöräddningen i Mönsterås.
Så jobbar vi med nyheter