Hätsk diskussion om hur skollagen skall tolkas
På onsdagen träffades motståndare och förespråkare av Säveskolans skolkyrka till ett möte.Den stundom hätska diskussionen kom till stor del att handla om hur skollagen ska tolkas.
- Vi var på Gotland av andra skäl, men eftersom vi har följt den här debatten tyckte vi att det skulle vara intressant att vara med. Det är ett spännande exempel på hur jag tycker att det inte ska vara, sa Christer Sturmark, ordförande i förbundet Humanisterna.
Den stundom ganska hätska och inte särskilt försonliga debatten kom till stor del att handla om hur skollagen egentligen ska tolkas.
- Anser ni att det är förenligt med skollagen att ha en skolkyrka? Frågade Christer Sturmark skolledningen.
- Skolan ska vara öppen för samhället och det som finns där, näringsliv, kyrka och även andra är välkomna hit. Att det heter skolkyrka beror på att lokalen historiskt har använts av kristna ungdomar, men på senare tid har även muslimska elever använt den, svarade Inger Hägg.
Skolverket
Det enda båda sidor tycktes vara överens om var det positiva i att skolverket får avgöra huruvida Säveskolans skolkyrka strider mot skollagen eller inte.
- Jag tycker att det är bra att det har gjorts en anmälan, så att det görs en granskning av skolverket, men i grunden är det en tolkningsfråga. Jag känner mig väldigt ambivalent i den här frågan och det är därför jag har ändrat på mina beslut, sa Alf Nilsson.
Onsdagens möte handlade snarare om tolkningar och definitioner, än om fakta och därför uteblev också slutsatserna.
Skolledningen och kyrkans representanter menade att lokalen som kallas för skolkyrkan är ett rum för andakt öppet för alla.
- Det är ganska mycket kristna symboler i rummet, det känns präglat av kristendomen, sa Knut Stahle.
- Det är ganska naturligt med 86 procent kristna på ön, sa Lennart Koskinen och syftade på andelen medlemmar i Svenska kyrkan, något som motståndarsidan menar inte är det samma som andelen kristna.
- Även om majoriteten av eleverna vore kristna så är ett majoritetsargument inte något att bygga på, sa Knut Stahle.
Den unika kompetensen vad gäller krishantering, var ett av Alf Nilssons argument för Svenska kyrkans närvaro i skolan.
- Men grundfrågan är, vad gör en präst mer lämplig att ägna sig åt själavård än en icke teistisk terapeut eller psykolog, sa Christer Sturmark.
- Sex års utbildning och två tusen års erfarenhet, svarade Lennart Koskinen.
Så jobbar vi med nyheter