Matilda Åkesson, i mitten, har ett stort antal egna kaniner för avel. Jordbruksverkets förslag, menar hon, är slutet både för henne och för föreningens medlemmar på Gotland när det gäller kaninuppfödning.
Det nuvarande regelverket med minimimått och standard på burar och djurhållning för husdjur föreslås att ändras. Jordbruksverket har ett nytt förslag på remiss, som kraftigt ökar kraven på djurhållaren.
– Jag tror att alla inom djurhållning håller med om att nuvarande mått är för små. Men de nya som föreslås är extrema åt andra hållet. Det är inte realistiskt, säger Lovisa Gustafsson i Visby.
Hon har själv ett antal tamfåglar och papegojor, och sitter också med i styrelsen för Svenska råttsällskapet. För tamråttor föreslås nu tre kvadratmeter boyta.
– Kaniner ska ha tio kvadratmeter, men ska också ha tillgång till ”grävbart material”. I praktiken innebär det tio kvadratmeter utomhus, säger Lovisa Gustafsson.
Matilda Åkesson, Gotlands läns kaninavelsförening, menar att de nya reglerna är slutet för föreningen.
För Gotlands läns kaninavelsförening skulle de nya kraven bli nådastöten.
– Jag har läst förslagen med förskräckelse, går de igenom kommer vår hobby att försvinna, säger ordförande Matilda Åkesson.
Hon har själv 15 avelshanar, som vardera skulle behöva tio kvadratmeter, plus ytterligare ett stort antal honor.
– Den här föreningen har ett 30-tal medlemmar och har funnits på Gotland i 40 år. Det här är jättetråkigt, säger hon.
Stelbent och omodernt. Så sammanfattar polismästare Carin Götblad Jordbruksverkets förslag på burhållning för marsvin. Att de får komma ut regelbundet och vara en del av familjen, menar hon, gör att burmåttet inte behöver vara fullt lika stort.
Tre kvadratmeter gäller också marsvin, ett vanligt husdjur i många familjer.
– Mina marsvin har inte tre kvadratmeter, men jag uppmuntrar att man ska låta dem vara lösa mycket. Så får man städa efter dem, naturligtvis, säger Carin Götblad.
Hon är polismästare, en av landets högst uppsatta chefer inom polisen, och bor i lägenhet i Stockholm. Hon reser regelbundet med sina marsvin Nala och Lillungen i en väska med färjan till Gotland och huset i Visby.
– De har en bur som är enligt nuvarande regler. Om de nya reglerna går igenom får min man Erling helt enkelt flytta ut sitt skrivbord i hallen. Erlings utrymme och kontor regleras inte av Jordbruksverket. Jag ser ingen annan lösning – för marsvinen gör jag mig inte av med. Så är det för fler, vi som har marsvin älskar dem, säger Carin Götblad.
För polismästare Carin Götblad är marsvinen Nala och Lillungen familjemedlemmar som lever fritt stor del av dagen i lägenheten. Buren håller inte de mått Jordbruksverket föreslår.
Under i stort sett hela sitt vuxna liv har Carin Götblad haft marsvin. Hon känner deras behov och vänder sig mot Jordbruksverkets nya mått.
– Det är för stelt och omodernt. Det viktiga när man har husdjur är att de får vara familjemedlemmar, får kärlek och får röra på sig. Då behöver de inte ha fullt så stort utrymme, säger hon.
Om Jordbruksverkets förslag går igenom börjar de gälla 1 januari 2026. En katastrof för många djurägare, anser Lovisa Gustafsson i Visby.
Dagens regler kräver 4,2 kvadratmeter för en medelstor papegoja. Nu krävs istället 30 kvadratmeter, vilket gör att ett mindre rum ändå är för litet.
– Det här innebär det som många av oss är rädda för, att vi inte kommer att ha plats för våra djur, säger Lovisa Gustafsson.
Förslaget är att de nya måtten ska börja gälla redan den första januari 2026.
– Det kommer att bli massavlivningar, om folk inte bryter mot lagen. Det kommer bli djur som släpps ut i naturen och helt extremt, säger hon.
Även de många privatpersoner som har mindre hobbybesättningar av höns berörs. Där är minsta tillåtna utrymme inomhus, där höns nattetid brukar sova, 30 kvadratmeter. Samtidigt tillåts upp till nio hönor per kvadratmeter för industrihöns.
– De ändrar inte reglerna för produktionshöns, bara för hobbyhöns, säger Lovisa Gustafsson och konstaterar att Jordbruksverket där tar hänsyn till lönsamhet och affärsdrivande verksamhet.
Det blir inte heller tillåtet att ha ett ensamt husdjur – kravet är minst två djur av samma art.
Vardagsrummet är hemma för Lovisa Gustafssons två aror, och övriga fåglar.
Aror kräver stora utrymmen. Det har de hemma hos Lovisa Gustafsson i Visby. Men de nya förslagen på minsta tillåtna mått anser hon är extrema och omöjliga för de flesta husdjursägare att följa.
Efter att ha läst hela förslaget som nu finns offentligt på Jordbruksverkets hemsida kommer Lovisa Gustafsson att yttra sig och motsätta sig de nya måtten, som hon menar är helt absurda.
– Blocket kommer att bli smockfullt av husdjur till salu. Och de som har möjlighet att ha de här djuren kommer inte att kunna ha hur många som helst, säger hon.
I sin bostad håller Lovisa Gustafsson flera stora papegojor som flyger fritt. Utrymmet kommer ändå inte att räcka.
– En ara jag har är två år. Hon kan leva till hon blir 80. Hon är min bebis och om det här går igenom kan jag inte med gott samvete avliva ett friskt djur. Då får jag flytta, till Åland eller Danmark, säger hon.
Hemma hos Lovisa Gustafsson i Visby lever munkparakiterna fritt. Jordbruksverkets nya mått för burhållning menar hon är absurda.
Jordbruksverkets förslag är ute på remiss fram till den 9 april, och har redan lett till att ett stort antal synpunkter kommit in.
– Vi ser att en förändring av nu gällande bestämmelser är nödvändig eftersom dagens bestämmelser är från slutet av 1990-talet och vi i dag vet mer om djurens behov. Vi har också en ny djurskyddslag som tydliggjort bland annat att djur ska ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och behov samt att de ska kunna röra sig obehindrat, säger Karin Lundborg, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.