Hårda nypor banade vägen för vårddemokrati
Då har han de gotländska åren i backspegeln.
Omstridd, briljant, brinnande, odemokratisk buffel med ett gott internationellt och nationellt rykte - som dock ofta fick en blandad respons på Gotland. En centraleuropé som aldrig riktigt fattade "lagom-perspektivet" i det gotländska livet. så, ungefär, var det.
- Det var tufft, svårt att komma till Gotland. Det fanns inga resurser och jag ville öka respekten för vuxenpsykiatrin, sjösätta en mer humanistisk psykiatrisk vård. Jag hade politikernas mandat att göra det, men ringa ekonomiska tillgångar. Jag fick alltså göra vad jag ville - bara det inte kostade något.
Han började med att införa vårdteam med utökat patientansvar.
Då kom han omedelbart ihop sig med facket. Fackets rullande scheman gick inte ihop med teampsykiatri och kontaktmannaskap.
Det var väl där hans hårda nypor gav sina demokratiska blåmärken, han körde över facket och införde delaktighet och terapeutiskt ansvar för vårdpersonalen.
- Besvärlig? Var jag det? Det är klart, det fanns en tid då man tyckte att jag var för biologisk. Den psykodynamiska fronten var stark. Men människan är inte bara sociala funktioner lika lite som vi bara är hjärna och signalsubstans. Jag ville förankra något av "allt-i-ett - existentiellt sammanhang". Människan är både kropp och själ.
Det stod inte på förrän han betraktades som kontroversiell, egensinnig och bråkig.
- Men jag sticker inte fram hakan bara för att sticka fram hakan. Jag ville förbättra och protestera mot något jag fann orättvist. Så fick jag på moppe. Och det är klart jag blev ledsen för att en del inte begrep att jag ville väl! Jag gillar inte ortodoxi och att människor förödmjukar sig själva eller låter sig förödmjukas. Antagligen har jag alltid gått den svåra vägen. Min mormor i Schleswig-Holstein sa åt mig att "tue recht und scheue niemand" - gör rätt och räds ingen!
Gossen kom att lyssna hela livet till mormor.
- Gotland hade ett kreativt klimat, där finns alltid eldsjälar som vill göra något nytt. Klimatet är transparent, antingen man rör sig bland kristallkronefolket, eskapisterna eller fiskare och bönder. Man gör mänskliga fynd av filosofer överallt, inte minst bland bönder, författare och konstnärer.
Det var på Gotland han genomförde den stora undersökningen om depression och självmord och gjorde Gotland vida känt för insikter som inte bara stannade på ett individplan, utan även lät sig appliceras samhälleligt på depressioner i länder med vacklande ekonomi, arbetslöshet och upplösning av identitet.
Då hade Wolfgang Rutz börjat pendla till Köpenhamn som chef för WHO:s program för psykisk hälsa i Europa. Han kunde snart ställa samma diagnos på kontinenten som på de gotländska bönderna från projektet om depression och självmord.
Och vad ser överläkaren i Uppsala framöver? Han hade en pappa som var prästson och det saknar inte lockelse:
- Kanske ser jag mej själv på äldre dar som en sekulariserad själasörjare utan färdiga lösningar. Jag vill få människor att hitta fram till en känsla av att vara integrerade. Livet måste ha mening, hjälplöshet motarbetas och människans sociala samband bevaras. Kanske just Gotland kan mer aktivt bli det som ön har de bästa förutsättningar för - ett samhälle som befrämjar fysisk och psykisk hälsa och är humanekologiskt i ordets rätta bemärkelse. Det är en förutsättning för mental hälsa. Det är en utmaning att få människor att tänka på de frågor man vanligtvis ställer sig först efter för många glas vin...
Wolfgang Rutz har kvar sitt hus i Lau och dit tänker han återvända så fort han pensioneras från jobbet som enhetschef vid Enheten för Hälsofrämjande psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!