Flera talare har varit kritiska till att Nordkalk presenterat nya fakta under gårdagen, när bolaget talade inför rätten. Bland annat berättade Nordkalk om ett planerat reningsverk som ska rena vatten från täkten innan det släpps ut i Kappelshamnsviken. Representanter från miljö- och hälsoskyddsnämnden förklarade att det här var nya uppgifter och att nämnden därför inte tagit ställning till detta.
De tre myndigheterna är överens om att det är viktigt att både tillstånd och villkor för verksamheten prövas tillsammans. Petter Rimfors, länsstyrelsen, påpekar att ärendet måste tas om i en större omfattning än Nordkalk hävdar. Han menar att det här inte är samma ärende som 2009, då tillståndet prövades.
– Länsstyrelsen anser att bolaget har en för förenklad syn på påverkan och influensområde, sa Christina Huhtasaari, länsstyrelsen.
En fråga som flera parter tog upp var vikten av att säkerställa vattentillgången och vattenkvaliteten för all framtid, alltså efter de 25 år som täkten beräknas vara i bruk.
– När täkten avslutas kan man antingen hålla täkten torr för all framtid, genom att pumpa bort vattnet. Vem ska ansvara för att det fungerar i all framtid? frågade Christina Huhtasaari.
Det andra alternativet är att låta brottet fyllas med vatten naturligt. Det kan ta mycket lång tid och under den tiden kommer inte vattnet att nå fram till Bästeträsk, vilket innebär en risk för att rikkärren förstörs, förklarade hon.
Håkan Djurberg, hydrolog på Akvanovum AB, har anlitats av Region Gotland för att gå igenom och analysera Nordkalks underlag. Han kritiserar Nordkalks underlag för att det saknar avrinningsdata.
–Hur fungerar sjön? Det är det ingen som vet, det ingen som tittat på det.
Han var bland annat kritik till hur nederbördsmängderna beräknats. Han menar att med de faktorer som används i beräkningarna så skulle två torrår göra att vattennivån sjunker till kritiskt låga nivåer. Han är orolig för att saltvatteninträngningen ska bli betydligt större än Nordkalks beräkningar.
Även Bo Olofsson, professor i hydrogeologi och anlitad av Naturvårdsverket, ser stora brister i det hydrologiska materialet. Han vill inte ta ställning för eller emot kalkbrytningen, men pekar på en rad osäkra faktorer i Nordkalks beräkningar.
– Bara 7 % av ytan av täkten är geofysiskt undersökt och ingenting utanför täkten, trots att det innebär mycket liten påverkan om det görs på rätt sätt. Det är en stor brist, säger Bo Olofsson.
Hans bedömning är att det krävs omfattande geologiska, tektoniska och hydrauliska kompletteringar för att kunna ta korrekta beslut.
I liverapporteringen från onsdagsförmiddagens förhandlingar i Mark- och miljödomstolen finns många fler synpunkter och argument från myndigheterna.
Eva Feldt, kommunikationschef Nordkalk, ville inte kommentera den kritik som framkommit under förmiddagen.
– När vi har hört alla motparter får vi ta ställning till om om vi vill göra något yttrande. Det kommer vi att göra imorgon eftermiddag eller fredag morgon, efter att vi gjort synen i Bunge imorgon.
Hon förstår inte kritiken från motparterna om att bolaget kommit med nya uppgifter under gårdagens huvudförhandling.
– Vi har inte lagt fram några nya uppgifter. När man gör mätningar tillkommer nya kunskaper och utvecklingar av resonemang, men inga ny uppgifter, säger Eva Feldt.
Imorgon torsdag kommer rätten att göra syn i fält och därefter får Nordkalk möjlighet att bemöta sina motparter.