Hasselberg hade lejts av smeden Roswall, som han var nÀra bekant med, och dennes svÄger, slaktaren Ekelöf, för att ta livet av kakelugnsmakaren C.J. Sundberg. Sundberg hade flyttat till ön frÄn fastlandet och bedrivit ocker vilket satte mÄnga i skuld.
Smeden Roswall var en av dem, utblottad och fylld av hat.
Tillsammans med svÄgern övertalade han hattmakare Hasselberg att Ànda livet för ockraren, sÄ illa omtyckt som denne var skulle en sÄdan gÀrning knappast rendera i nÄgot straff, snarare nÄgon form av belöning, menade de.
SÄ blev det nu inte, ty det hÀr var en tid dÄ inga fingrar lades emellan. SÄ efter att Hasselberg slagit ihjÀl Sundberg med tvÄ rejÀla hammarslag stÀlldes han inför rÀtta och dömdes till döden.
NÄdeansökningar hjÀlpte inte och till slut anmÀlde fÄngpredikanten att Hasselberg var redo att undergÄ det honom för mord utdömda dödsstraffet.
Onsdagen den 5 mars 1845 lĂ€t den hitkallade skarprĂ€ttaren Carl Styf frĂ„n Hörsne bilan falla över Hasselberg som, enligt referatet i Wisby weckoblad, synts âmed lugn och sinnesstyrka gĂ„ sin död till mötesâ.
Det kom att bli den sista avrÀttningen pÄ Galgberget i Visby.
Gamla avrÀttningsplatser kallade just Galgberget finns i flera svenska stÀder, som Uppsala, Falun, Hudiksvall och Norrköping. Galgberget i Visby Àr dock den enda dÀr lÀmningar av sjÀlva galgen fortfarande stÄr kvar, ja, enda platsen i hela Skandinavien, faktiskt.
Hit kommer besökarna om sommaren för att förföras av utsikten, hÀr har sÄ mÄnga gotlÀnningar tagit sitt första bloss och sin första blÀcka.
Annat var det pÄ den gamla onda tiden, dÄ drog folk sin sista suck pÄ den lilla kullen. Efter avrÀttningen fick liken hÀnga tills de började ruttna, vilket skulle verka avskrÀckande pÄ stadens befolkning.
Per Widerström Àr arkeolog och historiker vid Gotlands museum och skapade 2011, tillsammans med Gun Westholm, en utstÀllning om avrÀttningar pÄ ön.
PÄ den lista av dödsdomar som de grÀvde fram ut det förflutna finns 81 avrÀttningar frÄn 1334 till 1876 beskrivna. Detta anses dock vara i underkant.
â Sannolikt var det betydligt fler, sĂ€ger han.
Det Àr oklart hur mÄnga avrÀttningar som skedde just pÄ Galgberget, men vid utgrÀvningar för ett antal Är sedan fann man tvÄ hela skelett och benrester av 30-50 mÀnniskor.
Det var hÄrda bud pÄ den tiden, alltsÄ.
â Jo, sĂ„ var det. Och de som hamnade hĂ€r var oftast fattigt folk, sĂ€rskilt unga mĂ€n, har det visat sig.
1700-talet var det Ärhundrade dÄ lagen var som allra strÀngast. DÄ fanns 70 brott som kunde leda till döden. Barnamord, knivskÀrningar, drÄp och blodskam var gÀrningar som kunde innebÀra hÀngning eller halshuggning.
Men det var, enligt Per Widerström, betydligt vanligare att folk dömdes och sedan benÄdades. Alternativa domar var inte sÀllan att sÀttas i nÄgon form av arbetslÀger.
En annan bestraffning var sÄ kallade skamstraff, vilka inte avskaffades i Sverige förrÀn 1864.
En replika av en skampÄle finns att beskÄda pÄ Klinttorget i Visby. Man kunde ocksÄ, inte sÀllan beroende pÄ otrohet, belÀggas med halsjÀrn och visas upp för allmÀn beskÄdan, vilket givit namn Ät HalsjÀrnsgatan i sydvÀstra Visby.
Att gÄ tillbaka i tiden Àr en blodig resa. Historiskt skedde avrÀttningar pÄ ett 20-tal platser runt om pÄ ön, av vilka endast ett fÄtal Àr exakt identifierade.
Vi ska ÄtervÀnda till Galgberget men först till Stenkumla backe, dÀr Sveriges sista offentliga avrÀttning genomfördes. Inför 700 ÄskÄdare halshöggs dÀr 38-Ärige rÄnmördaren Konrad Tector den 18 maj 1876.
Tillsammans med Gustaf Hjert, som han trÀffat pÄ dÄ han satt fem mÄnader pÄ LÄngholmen i Stockholm för mordbrand, stöld och förfalskning, bestÀmde han sig för att emigrera till Amerika. Men för det behövdes förstÄs pengar.
De valde sedan de frigivits ut posttransporten mellan Sparreholm och Eskilstuna.
Natten till 1 augusti 1874 stoppade de vagnen genom att stÀnga en grind och sedan skjuta sÄvÀl kusk som passagerare.
RÄnet misslyckades dock kapitalt dÄ de faktiskt stoppat fel vagn och inte kom över ett enda öre.
Tector föreslog att fly till Gotland dÀr han varit tidigare. Och sÄ fick det bli. De tog ÄngbÄten frÄn Kalma, anlÀnde till Visby 27 september och genomförde en stöldturné dÀr de pÄ 13 dagar gjorde 18 inbrott pÄ bondgÄrdar och i kyrkor.
Sedan de ÄtervÀnt till fastlandet greps de, i september Äret dÀrpÄ, pÄ olika platser i Stockholm. Senare i samma mÄnad dömdes de bÄda till döden, en dom som 17 mars 1876 faststÀlldes av Högsta domstolen.
Tector bidade sin tid fram till avrÀttningen i cell nummer 30 pÄ Visby lÀnsfÀngelse, dÀr han förbereddes pÄ sitt öde av fÄngpredikanten O.A.Westöö.
Den 18 maj 1876 halshöggs Gustav Hjert i Lidamon, norr om Malmköping, inför omkring 3 000 personer. Tectors avrÀttning, utförd av skarprÀttare Steineck frÄn Vadstena, skedde samma dag pÄ Stenkumla backe.
Den gick inte helt smÀrtfritt. Kanske pÄ grund av bödelns oskicklighet, möjligen ocksÄ pÄ att Tector tillÀts bÀra sÄvÀl rock som halsduk nÀr han lades pÄ stupstocken.
SĂ„ hĂ€r skildras avrĂ€ttningen i skriften âSann skildring af mördarne Hjerts och Tectors lefnadsĂ€fventyr och sista stunderâ:âBödeln höjde bilan...den föll..men trĂ€ffade ej rĂ€tt. Eggen trĂ€ffade istĂ€llet i nĂ€rheten af ena skuldran. Ej ett ljud hördes frĂ„n delinqventen. Ăn en gĂ„ng höjdes bilan...nacken trĂ€ffades, men hufvudet skildes ej frĂ„n kroppen! Bland Ă„skĂ„darna blef det en förfĂ€rlig uppstĂ„ndelse. Qvinnor, ja, starka mĂ€n, afsvimmade. Synen var ohygglig! För tredje gĂ„ngen höjdes bilan Ââ och hufvudet rullade pĂ„ markenâ.
En annan plats dÀr mÄnga mött döden Àr den i dag mycket stillsamma gamla galgbacken i Endre. Endast ett gammalt trÀkors minner om det som en gÄng var Gottlands Norra HÀrads AfrÀttsplats.
Den 4 februari 1837 hade skarprÀttaren Carl Styf en slitsam dag pÄ jobbet, orsaken var den hÀr:
Olof Olsson var gift med Anna Maria, men Àlskade Gardrud Jacobsdotter. Anna Stina Stendal var gift med Jacob Stendahl, men Àlskade Christian Lundgren.
Olofs hustru Anna Maria vÀgrade skilsmÀssa, men Olof och Àlskarinnan skaffade med Christian Lundgrens hjÀlp fram arsenik, vilket fick Anna Maria att dö i plÄgor.
Historien uppdagades dock, och i domstolsförhandlingarna kom ocksÄ Anna Stinas och Christians förhÄllande till allmÀn kÀnnedom, ett förhÄllande som givit Christian sex barn.
Lokaltidningen Wisby Weckoblad beskrev avrĂ€ttningsdagen sĂ„ hĂ€r, via endast fem rader: âFörleden Lördag afrĂ€ttades fyra för mord till döden dömde brottslingar. Det lugn, den styrka och förnöjsamhet med hwilken de gingo sitt öde till möte, wĂ€ckte allmĂ€nt deltagande, till heder för den lĂ€rare, som haft det wigtiga kallet att leda deras beredelse.â.
Olof hade dömts att mista höger hand, halshuggas och steglas, Gardrud dömdes liksom Anna Stina att halshuggas och brÀnnas pÄ bÄl, Christian att halshuggas och steglas.
HovrÀtten tyckte dock att det var nog att de fyra miste sina huvuden.
Den lista över domar som PÀr Widerström och Gun Westholm tog fram till utstÀllningen 2011 Àr ruggig lÀsning.
SÄ lÄt oss, nÀr vi ÀndÄ Àr igÄng, ta en titt pÄ ytterligare tragik:
TjÀnstepigan Brita Pedersdotter i Lummelunda hade 1662 fött barn i hemlighet och sedan dödat det dÄ hon inte sÄg nÄgon annan utvÀg. Lagens straff blev halshuggning och att sedan brÀnnas pÄ bÄl.
BÄtsman Per Spilling dömdes 1672 till halshuggning för mord pÄ en hustru frÄn Stockholm. Hon lurades ut i bÄt, bragdes om livet och sÀnktes i sjön. Klockan nio morgonen för avrÀttningen fördes han genom gamla staden till rÀttsplatsen utanför Norderport, halshöggs och fick sedan huvudet uppvisat pÄ en pÄle.
RÄnmördaren Johan Petter Hammarström misshandlade lÀngs landsvÀgen mellan Visby och KÀllunge den 27 oktober 1858, hemmansÀgare Nils Olofsson Kullsarfve till döds och stal hans penningar: 81 riksdaler och 24 skilling. Hammarström avrÀttades i Endre den 25 augusti 1858, men gjorde motstÄnd in i det sista. Under lÀsningen av Fader vÄr försökte han undkomma, men blev genast gripen och trycktes med vÄld ned pÄ stupstocken dÀr huvudet föll.
Den tidigare nÀmnda avrÀttningen av Konrad Tector var den sista offentliga i Sverige. Tector ligger i dag begravd pÄ kyrkogÄrden i Stenkumla, dÀr en gravvÄrd högtidlighÄller hans minne.
Den allra sista avrÀttningen utan publik intrÀffade i LÄngholmens centralfÀngelse den 23 november 1910 dÄ mördaren Johan Alfred Ander av skarprÀttaren Anders Gustaf Dalman via giljotin togs av daga.
Dalman var Sveriges siste yrkesverksamme bödel.
I augusti 1885 utsÄgs han till Stockholms stads skarprÀttare och förblev i tjÀnst tills han blev pÄkörd av en spÄrvagn och dog 1920.
Under sina 35 Är i yrket genomförde han sex avrÀttningar, den första var den av Anna MÄnsdotter, kÀnd som Yngsjömörderskan.
Dödsstraffet i fredstid avskaffades 1921 medan dödsstraffen i krigstid levde kvar ÀndÄ till 1973.
PÄ Gotland Àr Galgberget alltsÄ alltjÀmt ett landmÀrke med de tre stenpelarna pekande upp mot skyn.
Vad kan den hÀr platsen berÀtta för oss i dag, Per Widerström?
â Det kan inte minst fungera som en pĂ„minnelse att Sverige inte varit annorlunda Ă€n mĂ„nga andra lĂ€nder, Ă€ven hĂ€r har staten avrĂ€ttat de som inte passar in eller har begĂ„tt brott.
Det var bÀttre förr, brukar man ju sÀga?
â Nja, för de som stal eller kanske blev för fulla var det i alla fall inte bĂ€ttre.
Sista gÄngen blodet flöt pÄ Galgberget, den 5 mars 1845, skildes dock Anders Johan Hasselbergs huvud frÄn kroppen genom bödelns yxa.
Samma datum 168 Är senare, den 5 mars 2013, stod den dÄ frÄn Sörmland och till nÀromrÄdet nyinflyttade Fredrik Hasselberg ovetande och lÀste pÄ avrÀttningsplatsens informationsskylt, nyfiken som han var pÄ sina nya omgivningar.
Döm om hans förvÄning och lite kusliga kÀnsla nÀr sÄvÀl efternamn som datum stÀmde!
â Men sĂ„ vitt vi vet var de inte slĂ€kt, sĂ€ger hans hustru Madeleine, arbetandes pĂ„ Gotlands museum och ingift i slĂ€kten Hasselberg.
Dock kan hon berÀtta att hennes makes farfar Theodor Hasselberg omkom i Hasa-katastrofen i november 1944 dÄ han skulle ÄtervÀnda till sin militÀrtjÀnstgöring pÄ Gotland efter permission i Nyköping.
Men det Àr en helt annan historia.