Här lägger man gasledning dygnet runt

- Everything is going great.
Sam Walker summerar de första två månadernas rörläggning utanför Gotland. Ombord på Castoro Sei pågår arbetet med Nord Streams gasledning dygnet runt, och nyligen slog man rekord när man lade ut 2 800 meter på ett dygn.
För den som inte är insatt i rörläggningens utmaningar verkar hastigheten inget att yvas över. Ett dygns arbete motsvarar knappt en halvtimmes promenad på landbacken, och ombord på Castoro Sei får man intryck av att fartyget ligger helt stilla.
Men Castoro Sei rör på sig. Sedan arbetet med Nord Streams gasledning inleddes i höjd med Östergarn utanför Gotland den 6 april har fartyget arbetat sig norrut och ligger nu öster om Gotska Sandön. Ännu några dagar är man kvar i den zon, där Slite och Visby är nav i logistisken.
Medan rören transporteras från Slite till Castoro Sei sker utbytet av personal från Visby. Från flygplatsen är det cirka 40 minuters flygtur med helikopter till rörläggningsfartyget. Över 500 personer har sin arbetsplats där ute. Cirka 330 personer är ombord samtidigt, och trafiken är så tät att brittiska helikopterbolaget Bristow har en egen incheckning på flygplatsen.

Mimmo Pazzanese är en av passagerarna på den tur som tar GA ut till fartyget. Ombord på helikoptern är det omöjligt att föra ett samtal, men framme på Castoro Sei berättar Mimmo att han nu kommit tillbaka till jobbet efter att ha varit hemma i trakterna kring Neapel på en veckas ledighet.
- Det går rätt bra att resa. Det tar bara en dag från Neapel till Visby, berättar han.
Nu väntar knappt sex veckors jobb ombord.
- Jag får ledigt igen lagom till VM-finalen i fotboll, konstaterar Mimmo.
Men han är tveksam till om "Gli azzurri" kan upprepa VM-guldet från 2006 och att det blir något firande hemma i Neapel. Dagen innan han åkte tillbaka till jobbet hade den italienska truppen presenterats.
- Den är inte särskilt stark i år, konstaterar han och kollegan Guiseppe Corbo nickar instämmande.

Gasledningen Nord Stream är till största delen ett rysk-tyskt projekt. Men det drygt 30 år gamla fartyget Castoro Sei ägs av italienska Saipem, och ombord sker kommunikationen på italienska, engelska eller filippinska.
Det finns flera nationaliteter representerade ombord, men merparten kommer från Italien, Filippinerna, Thailand eller Storbritannien. Det avspeglas i matsalen, där en italiensk cateringfirma kompletterat hemlandets mat med asiatiska alternativ. Dagens lunch när GA är ombord är lasagne, alternativt en gryta med fläskkött, grönsaker och ris, eller kalvstek med pommes. Och efter maten kommer kyparen med en espresso eller cappucino.
Mellan befälen på kommandobryggan sker det mesta av samtalen på italienska. Att styra Castoro Sei är en komplicerad procedur. Fartyget flyttas och hålls i rätt läge med hjälp av tolv ankare. Med sex spakar var håller två styrmän ordning på dem, och från bryggan ger man även order till de två bogserbåtar som krävs för att flytta ankare.

På kommandobryggan har Mimmo Pazzanese och Guiseppe Corbo sin arbetsplats. De arbetar åt Geolab som kartlagt havsbottnen i en två kilometer bred korridor genom hela Östersjön från tyska Lubmin till ryska Viborg.
- Jag var på Gotland för första gången för ett år sedan, då vi gjorde förberedande bottenundersökningar. Jag missade Medeltidsveckan med några dagar den gången. Hoppas jag kan vara med i år, säger Mimmo Pazzanese.

De förberedande undersökningarna har varit mycket noggranna.
- Det besvärliga med rörläggning i Östersjön är inte vädret. Då är det betydligt värre på Nordsjön. Nej, det svåra är all ammunition som dumpats i havet, och så de skeppsvrak som hittas, berättar ingenjören Sam Walker.
Sammanlagt måste ett 80-tal minor röjas längs den drygt 120 mil långa gasledningen.
Castoro Sei har redan passerat flera av de tolv fartygsvrak som upptäckts i den svenska zonen.
- Vi försöker ta oss förbi utan att skada dem, säger Sam Walker.

Sam Walker har varit arbetsledare ombord på Castoro Sei i snart tre år. Han mönstrade på när fartyget var på uppdrag i Nordsjön.
- Jag är från Aberdeen. Oljeindustrin är stor där, men jag hade bestämt mig för att inte jobba i den branschen. Men samtidigt ville jag ifrån stan, och jobbet på Castoro Sei var ett sätt att komma iväg, berättar han.
Han trivs, mycket för att några intensiva arbetsveckor följs av en längre ledighet. Då hinner han resa hem och koppla av.

Sam Walker tar oss med och visar det som är den huvudsakliga sysselsättningen ombord på Castoro Sei - att svetsa ihop rör. Under projektets gång kommer bara från Slite att transporteras 54 000 rör. Ombord på Castoro Sei ska de fogas samman.
Här kan man verkligen tala om ett löpande band-jobb. Fartygen som transporterar rören från Slite lägger till vid sidan av Castoro Sei. Med kranar lyfts rören upp på övre däck. Efter att fasat av och förberett skarvarna fogas de tolv meter långa rören ihop två och två.
Svetsångorna ligger tungt över verksamheten. I team arbetar man snabbt och effektivt vid skarvarna, och att man gjort ett bra jobb kontrolleras i efterhand med ultraljud.
Allt eftersom arbetet fortskrider flyttas rören längre ner i fartyget. De 24 meter långa rörbitarna svetsas ihop. Arbetarna som gör det avslutande jobbet - att klä fyllnadsmassa runt den sista skarven - står bara ett par meter ifrån vattenytan och kan se hur rörledningen försvinner ner i havet.
Hela processen att foga samman rören övervakas noga av beställaren, konsortiet Nord Stream som har ett 30-tal anställda ombord på Castoro Sei.

Det slitna trädäcket avslöjar fartygets ålder. Men i övrigt är Castoro Sei i toppskick. Inför starten i Östersjön renoverades och gjordes det i ordning.
- Ett normalt projekt brukar vara i 2-3 månader. Det här är ett ovanligt långt projekt, det kommer nästan att ta två år att lägga båda rörledningarna, så då gäller det att ha ordning på grejerna, säger Sam Walker.
Hittills har arbetet gått utmärkt.
- Vi lägger ut mer än två kilometer rör per dygn. Häromdagen slog vi rekord, då fick vi ut drygt 2,8 kilometer, berättar Sam Walker.

På kartorna på kommandobryggan ser man att gasledningen nyligen gjort en liten sväng österut. Är det redan dags att svänga av mot Finska viken?
- Nej. Det ligger några flyttblock föröver som vi måste ta oss runt, berättar Sam Walker.
Men snart når Castoro Sei finsk ekonomisk zon. Dagarna innan midsommar har man kommit så långt norrut, att det är närmare till finska hamnar och flygplatser. Hangö i sydvästra Finland tar över som utskeppningshamn för rör, och även helikoptertrafiken flyttar till grannlandet. Finländarnas intresse för gasledningen ökar i takt med att Castoro Sei närmar sig, och ett finskt tv-team var med på samma resa som GA.

Castoro Sei fortsätter några veckor till mot Finska viken. Där avbryter man och släpper ledningen för att bege sig allra längst in i viken. Där lägger man ledningen närmast startpunkten i Viborg.
Efter det går Castoro Sei söder om Gotland för att fortsätta rörläggningen utanför slutstationen i Lubmin.
Utanför den tyska kusten påbörjades arbetena så fort lekperioden för strömmingen var över i mitten av maj. Utanför Lubmin är vattnen så grunda att man måste lägga ner rörledningen i ett dike.

När Castoro Sei närmar sig Finland avstannar arbetet med rörhantering i Slite. Men eftersom det ska läggas dubbla ledningar blir Gotland, Visby och Slite åter nav för verksamheten i början av nästa år när det är dags för den andra ledningen utanför Gotland.
Det räcker med att besöka Slite för att se vilket jätteprojekt gasledningen är. I Slite har ett 40-tal personer vid Gotlands Stuveri AB arbetat med att ta hand om tusentals rör. Dessutom har Nord Stream satsat cirka 75 miljoner kronor för att få hamnen i ordning.
Men 75 miljoner är en liten summa i det hela. Totalt beräknas gasledningen kosta Nord Stream 7,4 miljarder euro. Det motsvarar drygt 70 miljarder kronor, vilket skulle räcka till Gotlands kommuns alla utgifter i nästan 14 år.