Av de niondeklassare som gick ut högstadiet i våras var nio av tio elever behöriga till gymnasiet. Det placerar Gotland på topp tio bland Sveriges län.
- Vi ser en positiv trend, säger Ann-Chatrin Norrevik, skoldirektör på Gotland.
- Det känns jätteroligt att det går bra för gotländska elever och det sporrar våra pedagoger, fortsätter hon.
Det finns däremot skillnader bland de gotländska skolorna. Fårösundsskolan var en av de skolor som vårterminen 2011 minskade andelen behöriga elever med tio procent.
Med 38 niondeklassare som gick ut förra terminen har det sina naturliga orsaker, enligt Marcus Larsson, tillförordnad rektor på Fårösundsskolan:
- I och med att vi har så få elever kan statistiken svänga mycket, säger han.
Marcus Larsson jobbar själv som lärare och han tror sig ha en av förklaringarna till varför Gotland ändå i stort ökar andelen godkända elever.
- Jag tror att det arbete som görs på skolorna med kursplaner och att tydliggöra kursmålen för eleverna ger resultat. Det känns som att vi förklarar mer för eleverna vad som krävs av dem. När de blir medvetna om det har de lättare att jobba mot betygsmålen.
Lärarlyftet
Bisse Carlsson, för- och grundskolechef med ansvar för Fårösund, Slite, Roma och Solberga, förklarar att arbetet med att få elever behöriga till gymnasiet är en långsiktig satsning som på allvar började 2008.
Regionen har ett högt uppsatt mål och det är att alla elever ska vara behöriga till gymnasiet. Bisse Carlsson ger exempel på några konkreta åtgärder som de arbetar med:
- Vi träffar alla rektorer en gång i månaden, vi följer elevernas resultat på individnivå och så har det varit en medveten politisk satsning på Lärarlyftet.
Kompetens
Projektet Lärarlyftet handlar om kompetensutbildning för lärarna.
Att skolorna ändå skiljer sig åt med antal behöriga elever vågar inte Bisse Carlsson ge någon förklaring till.
Friskolorna utmärker sig i statistiken, både på Gotland och i landet.
De lyckas få fler elever behöriga till gymnasiet och skoldirektör Ann-Chatrin Norrevik vågar bara spekulera om varför:
- Generellt kan man säga att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en viktig roll för elevernas resultat och andelen föräldrar med en högre utbildningsnivå kan vara högre bland friskolorna.
Att jämföra antalet elever med behörighet till gymnasiet med tidigare års siffror går inte fullt ut eftersom den "nya" gymnasieskolan ställer andra krav.
Kortfattat kan man säga att det är olika krav om man ska gå yrkesförberedande-, estetiskt-, samhällsvetenskapligt- eller naturvetenskapligt program. Lägst krav ställs på dem som säker till yrkesförberedande program.