Här får broderierna nytt liv

Först startade hon en handarbetsbod och nu är hennes handarbetsmuseum på plats. Ett hus står nybyggt med rum och takhöjd för den stora samlingen av broderier och pappersmönster.
- Den som har en gammal broderad textil, kanske en brickduk eller en bordsduk, ska förstås använda den. De gamla broderierna är till glädje och värda att njuta av, säger Evy Ernstsson som ger tips om hur handarbeten ska vårdas för att vara vackra länge.

Dödsbo
Hon påminner om vikten att ta tillvara gamla broderier och berättar om sin samling som började när hon fick ta över textilierna i ett dödsbo från Dalarna. Därefter har samlingen växt, men fortfarande finns plats för fler broderier, och helst då från Gotland.
Minns du mormors vackert broderade paradgardiner? Kommer du ihåg mönstret på farmors fint sydda duk? Den textila mönsterskatten går lätt förlorad samtidigt som ett stycke kvinnohistoria försvinner.
Märkligt är hur de gamla broderierna påverkar oss. Textilt begåvade kvinnor har i århundraden tagit sig tid och skapande kraft i textilt arbete. Förspilld kvinnokraft å ena sidan, å den andra feministisk strategi, har somliga sagt om broderier som subkulturellt fenomen medan andra sett sömnadsinsatserna som kulturhistoria värd att bevara.

Broderitips
Lusten att brodera finns där då som nu och i takt med tiden finns nu broderitips att hämta på nätet. Samtidigt är inspirationen från kvinna till kvinna fortsatt viktig för handarbetets vänner.
- Jag och många med mig tycker om att handarbeta och intresset är stort för gamla broderier, säger Evy Ernstsson som själv började handarbeta när barnen var små.
Hon har fortsatt att brodera och kopierar även gamla mönster. I handarbetsmuseet är kaffebordet dukat och längs väggarna hänger paradhanddukar, gardiner, tvättpåsar, brickdukar, spjällband och mycket annat som äldre tiders kvinnor funnit glädje och tröst i att skapa.
Handvävt linne och garn av silke, lin och bomull visar vägen rakt in det gamla Sverige där textil inspiration spreds och byttes kvinnor emellan, via syföreningar, mönsterböcker, veckotidningar.

Numreras
I lördags var första öppetdagen men redan tidigare har handarbetsintresserade kommit för att se Evys samling som rymmer ett tusental broderier och ett par tusen mönster.
Dokumentationen är viktig och varje broderi numreras och följs med information i text om historik och ägare. Till de senaste inslagen i samlingen hör broderier och mönster efter Charlotta Signe Schönbäck, född i Stockholm men med vars son Bengt, tidigare länsantikvarie på Gotland, kom och ringde på och erbjöd såväl textilier som mönsterblad och mönsterböcker.
Och från Hablingbo, broderat av Inga född Hansson, dotter till Desideria Gardell och gift John Hoffman, som levde åren 1902-1957. Eller tre utställda dukar med samlingsnummer ett, broderade av Evy Ernstssons fasters mamma, det vill säga hennes kusins mormor Agnes Liljegren född Kalmén.

Här får broderierna nytt liv

Evy Ernstsson hann knappt öppna sitt nystartade handarbetsmuseum vid Sjonhem backe i lördags innan de första besökarna kom. Med rötter i Boge och intresse för broderier i bagaget har hon flyttat hem till ön efter 40 år på fastlandet.