Här börjar debatten om framtidens skola - men det var glest i bänkraderna i Klintehamn i går

De stora elevkullarna från "baby-boomens" dagar är på väg ut från grundskolan. Elevantalet har redan minskat rejält och kommer att ha minskat med ytterligare 1 500 elever till år 2012. Innan barn- och utbildningsförvaltningen slår fast en plan för hur skolan på Gotland ska anpassas till de nya förutsättningarna, så vill man hämta in synpunkter från alla berörda.
Elever, lärare och föräldrar är berörda - förstås. Men eftersom skolan har en stor betydelse ute i socknarna och i hela samhället, så har man valt att bjuda in alla intresserade gotlänningar till samtal om de utmaningar som man står inför och hur man bör lösa dem.
Under en månad håller politiker och tjänstemän, som arbetar med skolfrågor, informationskvällar i alla skolområden.
Turnén inleddes i Slite i måndags. I går var det Klintes tur.
- Under de här informationskvällarna vill vi både hämta in synpunkter och förankra de tankar som vi själva har. Vi står inför stora förändringar och vi vill göra dem begripliga, förklarar Brittis Benzler som är ordförande för barn- och utbildningsnämnden.
Det har lagts ned skolor på Gotland och fler skolnedläggningar är på gång. Ofta följs förslagen om skolnedläggningar av protester.
Förvaltningschefen Peter Molin tror inte att man kommer att kunna stoppa denna utveckling, men då är det viktigt att de skolor som blir kvar har en strategisk placering. Här hoppas han att folk ute i skolområdena ska säga sitt.

Små skolor är dyra skolor
Men det handlar inte bara om skolhusen, utan också om att skapa goda lärandemiljöer i skolorna. Peter Molin ser att förutsättningarna skiljer sig åt.
En skola i Visby kan erbjuda sina elever B-språk från klass sex och möjligheter att jobba med digital film, men på en landsbygdsskola med 35 elever och tre lärare råder helt andra förutsättningar.
Här har man råd med klasslärare, men i övrigt erbjuds inga extra resurser. Och de små skolorna är dessutom dyra skolor. Elevpengen räcker inte ens till klasslärare, så stora skolor måste skjuta till pengar till de mindre.

Efterlyste flexibilitet
I Klintes skolområde finns flera småskolor. Eksta är en av de minsta. Men diskussionen på Rondo i Klintehamn inriktade sig ändå inte så mycket på småskolornas fortlevnad, som på hur man skulle kunna organisera upp verksamheten på ett bättre sätt.
Birgit Eldh, som varit rektor i Klinte, men som nu är vd för Donnergymnasiet, vill att man tänker i nya banor.
Om eleverna kan få buss-skjuts till slöjd eller idrott, så skulle man också kunna låta barnen få annan undervisning på stora skolor. På så sätt kan man skapa en bra lärandemiljö också i den lilla skolan:
- Se det inte så statiskt! Man måste inte vara låst vid den lilla skolan. Jag vill tala för flexibla lösningar.

Babyboom i Sanda
Monica Pettersson i Sanda efterlyser en flexibilitet av ett annat slag: I just Sanda har barnantalet ökat rejält på senare tid och förskolorna har fyllts till bristningsgränsen. Hon vill börja arbeta vid årsskiftet men har fortfarande inte fått besked om barnomsplats.
- Kommunen har vetat ganska länge att dessa barn finns. Nu brinner det i knutarna, säger Monica.
Barnrika Sanda må vara ett undantag i dessa dagar, men det kommer ju en tid när elevkullarna växer igen. Vad kommer man att göra då om många skolor har lagts ned?
Det vill Peter Molin inte ta ställning till i dag.
- Det dröjer ju 20 år tills barnen i de stora elevkullarna blir föräldrar. Vi vet inte var på Gotland de kommer att bo då och vi vet inte heller hur skolorna kommer att se ut, förklarar Peter Molin.
Ulla-Carin Rönnfors-Ribaut, som är rektor i Klinte, ser fram emot fortsatta diskussioner.
- Det kan bli spännande diskussioner. Alla vill förstås ha skolan nästgårds, men vi måste också ställa detta emot vad barnen behöver.