Så har det gått med regionens nya visselblåsarfunktion

Mot slutet av 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Den nya lagen innebär att personer som arbetar inom offentlig sektor, till exempel på regionen, har rätt att larma om missförhållande på arbetsplatsen. 

Syftet med de nya visselblåsarsystemen är att motarbeta mutor, särbehandling eller andra typer av korruption. 

När systemet skulle införas på Region Gotland var det initiala budskapet att medarbetare skulle kunna larma anonymt. Så blev det dock inte, vilket regionen motiverade med sättet lagstiftningen är utformad på.

Anders Falkemo är samordnare för regionens visselblåsarfunktion.

Foto: Jenny Nilsson

Senast i februari 2023 pratade Helagotland med Anders Falkemo, samordnare för regionens visselblåsarfunktion. Då sade han att antalet visselblåsningar var oväntat lågt, men att han inte kunde gå in på exakt hur många anmälningar som kommit in. 

– Å ena sidan är det bra – om få visselblåsningar är en indikation på att vi har en god och öppen samtalskultur. Å andra sidan om det är en indikation på en tystnadskultur är det verkligen inte bra, sa han då. 

I en rapport som publicerats av regionen avslöjas nu hur många ärenden som har kommit till regionen. Precis som Anders Falkemo sa är det inte många. Under perioden mellan 17 juli 2022 till första juli 2023 uppgår antalet ärenden till sex stycken. Av dessa har två avvisats av extern utredare, eftersom de inte tolkats som korrekta visselblåsningar i lagens mening. Av de fyra anmälningar som kvarstår är tre färdigutredda. Det sista fallet, som handlar om utnyttjande av ställning och jäv, är fortfarande under utredning.