Med 4 450 lägenheter och omkring var tredje gotlänning som hyresgäst kan man tänka att det vore bäddat för bråk. Men faktum är att det mest tycks finnas goda grannar och en sund kultur i de flesta av Gotlandshems kvarter.
– Under juli kom det in 17 anmälningar från våra lägenheter över hela ön till Securitas, varav en visade sig vara en störning, säger Åsa Wackelin Flanking, chef för trygghet hos allmännyttan Gotlandshem.
I en app i sin mobil får hon dygnet runt larm om pågående störningar.
– Jag har tre trygghetsvärdar och ser alltid till att åka med ut själv, åtminstone några gånger i månaden, säger hon och berättar att de alltid åker ut två och två, och att det inte bara handlar om de boendes säkerhet utan också om den egna personalens.
De bär, vid störning och oanmälda hembesök, överfallslarm, och har fått lära sig hur man kan undvika onödiga konflikter genom att ha ett avväpnande kroppsspråk, berättar Åsa Wackelin Flanking.
Vad är då vanligaste orsakerna till osämja och grannkonflikter?
– Det är till viss del årstidsbundet. På våren när grillarna kommer fram kan det lukta starkt av för mycket tändvätska, och grillar kan vara olämpligt placerade, säger Åsa Wackelin Flanking och berättar att det råder strikt förbud mot grillning på balkonger, annat än med elgrill, men att det ändå har larmats om grillning på exempelvis loftgångar utanför lägenheter.
Att en granne ställer soppåsen utanför dörren i trappuppgången, för att ta med den ut lite senare, kan vara irriterande eftersom sopor kan lukta illa. Cigarettrök från lägenheter, där det är tillåtet att röka fritt, kan också leta sig ut i trappuppgångar och skapa irritation.
– Om du själv inte är rökare kan rökning från en balkong skapa obehag. När man bor med andra människor ska man vara medveten om att man är en del i ett sammanhang och då måste ta hänsyn, säger hon.
Cyklar och barnvagnar kan också orsaka irritation om de står i vägen i trappuppgångar. Där har ett samarbete nyligen inletts med räddningstjänsten, för att underlätta om det börjar brinna.
Gotlandshems kvarter är olika i ålder, typ av isolering och lyhördhet. Höga ljud och för hög volym på musiken orsakar ibland påhälsning av Securitas. Sedan nyår får den som konstaterats ha stört sina grannar själv betala utryckningsavgiften om 650 kronor.
– Man ska visa hänsyn till sina grannar och sänka volymen efter klockan 22.00. Helst inte heller duscha för sent, för att det låter, säger Åsa Wackelin Flanking och berättar att det senare bara är en rekommendation, eftersom det finns hyresgäster som jobbar natt i exempelvis vården och måste kunna duscha när de kommer hem.
Vad får man då tåla och hur mycket ska man tvingas acceptera som hyresgäst?
– Likväl som vi säger till våra hyresgäster att tänka sig för måste de vara medvetna om att bor man i hyresrätt kan det inte vara knäpp tyst, säger hon.
Vräkningar är ytterst ovanliga, förra året bara en handfull hos Gotlandshem, och av olika anledningar. Efter modell från Skåne kan Gotlandshem aktivera en modell kallad "Trygga trappan". Vid misstanke om stök och regelbundna störningar, kanske kopplat till brottslighet och spring i trapporna, går larm inom 48 timmar till polisen. Lappar sätts upp i trappuppgången och läggs i berörda hyresgästers brevlådor.
– Det har vi aktiverat en gång, säger Åsa Wackelin Flanking och berättar att polisen då höll lite extra koll och att det snabbt blev lugnt igen.
Även om det händer sällan kan grannar reta sig på varandra till den milda grad att det blir ohållbart. Två antagonister kan faktiskt få hjälp att komma bättre överens.
– Då åker vi ut och försöker medla. Ofta har vi trevliga samtal och vi kan också erbjuda båda parter att komma till oss i ett konferensrum. De behöver inte bli bästa vänner, men inte heller vara ovänner, säger Åsa Wackelin Flanking och berättar hur en hyresgäst efter ett sådant möte ringde och tackade för att grannsämjan blivit så mycket bättre att det faktiskt gick att vara på uteplatsen igen.