Här är maten en hjärtefråga
Doften av nybakat möter i dörren till avdelningen Solrängi på Iliansgården i Hemse.Här lagas all mat från grunden och köket har blivit verksamhetens hjärta.
Mannagrynskaka. Varje lunch följs av en efterrätt.
Foto: Rolf Jönsson
- Alla som bor här äter bra, berättar Ellvy Nilsson som jobbar på Solrängi.
Så har flera av dem också suttit här i köket hela förmiddagen och låtit smaklökarna vattnas av doften från grytorna. De har följt Nillas bestyr med soppan mannagrynskakan och Barbro har sett till så att några av dem har hjälpt till med vad de har kunnat. Med tio gamla på avdelningen finns det alltid några händer som har lust att skära grönsaker, knåda en deg eller pensla bullar.
Doften och rösterna från köket lockar ut de gamla från de egna rummen.
- Jag har eget rum, men där sover jag bara, berättar Maj-Lis Pettersson som är en av de boende på Solrängi.
Maj-Lis tillhör inte de som är flitigast i köket. Hon viker hellre tvätt.
- Men jag hjälper gärna till med att äta, skrattar Maj-Lis.
Maten får ta tid
I köket på Solrängi befinner vi oss en världsrymd från mat i plastback och cook and chill. Här finns inga kantiner, här lagas all mat från grunden precis som i ett vanligt hem. De som bor här får vara med och bestämma vad som ska lagas och det kan bli både palt och kroppkakor.
Visst kan det bli en pulversoppa emellanåt, men här får maten i regel ta tid. Verksamheten runt spisen är den motor som för både dagen och tiden framåt.
Kräftor och julbak
För någon månad sedan var det kräftfest, just nu bakas äppelkakor i långa banor och om några månader kommer det att vara full fart på julbaket. På så sätt påminns också den som är glömsk och trött om vilken säsong man är inne i.
Verksamheten i köket skapar en naturlig social samvaro och ger möjlighet till aktiviteter.
- Det är ett bra sätt att skapa möjligheter för de som bor här att få vara aktiva och delaktiga, tycker Barbro Isberg.
För att det ska bli en trivsam miljö och för att de gamla ska äta bra äter personalen på Solrängi alltid tillsammans med de boende.
- De som är gravt dementa kommer ibland inte ihåg hur man äter, men när vi sitter med vid bordet och gapar och lägger in mat så gör de automatiskt likadant, berättar Ellvy Nilsson.
Oklar framtid
Det har inte alltid vankats hemlagat på Solrängi. Förr fanns det ett stort kök som lagade mat åt alla avdelningar på Iliansgården. När det lades ned hämtades maten i kantiner från vårdcentralen. Men på senare år har alla avdelningar på Iliansgården blivit demensavdelningar och då lagas maten i avdelningarnas egna kök.
När kommunen ser över sin kostorganisation och sneglar på stordriftens fördelar är det inte helt självklart att dessa minsta kök kommer att leva vidare, men Ellvy Nilsson hoppas att stordriften inte kommer att hitta ända fram till Solrängi:
- Om maten inte lagas här kommer de gamla att äta så mycket sämre. Och äter man sämre så mår man också mycket sämre.
Så jobbar vi med nyheter