Hans-Oves triumf ­ cyklade till Rom och klarade tre hjärtinfarkter

När Hans-Ove Söderström i
Ardre gick i pension förverkligade han sin dröm. Att cykla från Ardre till Rom. Efter sju veckor kom han hem ett helt liv rikare. Tre hjärtinfarkter bara några månader efter hemkomsten och en större hjärtoperation på Huddinge tog hårt. Men nu är han på gång igen.
­ Nu kan du cykla till Madrid om du vill, sa narkosläkaren
efter operationen.
Och gissa om han vill!

Gotland2002-10-05 04:00
Hans-Ove Söderström tyckte nog att han hade varit med om det mesta i livet. Men en liten dröm fanns kvar att uppfylla. På femtiotalet var han elev på Folkan i Hemse och en skolresa planerades på cykel genom Tyskland. Men resan blev inställd. Sedan dess närde han drömmen om att ensam få trampa söderut genom Europa.
Men borde en gubbe på 63 år med tio kilos övervikt, högt blodtryck och astma verkligen cykla till Rom? Så här efteråt är svaret ett tveklöst ja!
Konditionen var god, Hans-Ove brukade cykla de fem milen till jobbet i Visby. Efter pensioneringen började planeringen.
­ Jag kom hem en kväll och då låg han på salsgolvet med hela Europa utspritt på kartor. Jag tänkte att han är inte riktigt klok, säger hustrun Ing-Marie.
Hon ville följa med, inte på cykel men i följebil. Men hon fick nobben. Det här äventyret var bara Hans-Oves.
<span class=MR>Lämnade Ardre</span>
Den andra juni för två år sedan tog han adjö och lämnade hemmet i Ardre.
­ En starunge hade just lämnat holken och flaxade osäkert omkring på gårdsplanen. Jag kände mig precis som han, säger Hans-Ove.
Premiärdagen med nya Öresundsbron cyklade han över bron till Danmark och vidare ner mot Alperna. Inte helt strapatslöst. Utan några större språkkunskaper gick det förvånansvärt lätt att hitta "zimmer" att bo på. Men en natt fick han övernatta ihopkrupen i en gammal bil utanför München och en annan natt sov han i en gammal lada.
När språket inte riktigt ville sig fanns en nödlösning. Från sin mobiltelefon ringde Hans-Ove en grannfru hemma i Ardre som är tyska. Hon kunde på så sätt fungera som hans tolk.
Uppför bergspassen i Alperna var det motigt. Men helt klart mödan värt.
­ När jag nådde toppen på 2 000 meter var jag helt euforisk. Nu förstår jag bergsklättrarna, det var en frihetskänsla som var helt enorm, säger Hans-Ove.
<span class=MR>Fruns födelsedag</span>
Sju veckor efter avresan tog Hans-Ove flyget hem tillsammans med sin cykel, lagom till hustruns födelsedag.
"Välkommen hem ­ Hans-Ove Kropp", stod det på ett plakat hemma. Ing-Marie var glad att han kom hem helskinnad.
­ Han ringde hem varje dag. Men två kvällar hörde han inte av sig. Då var jag orolig! Jag sov inte på hela natten, minns Ing-Marie.
Några månader efter hemkomsten fick Hans-Ove tre hjärtinfarkter och han opererades på Huddinge. De tog en åder i benet och bytte ut fyra kärl i hjärtat. Infarkten hade inte med resan att göra. Tvärt om, Hans-Ove hade en enorm fysik efter de 330 milen på cykel. Men hade hjärtat krånglat i Alperna hade det kanske blivit ett annat slut på historien.
­ Narkosläkaren sa att nu kan du snart cykla till Madrid om du vill, säger Hans-Ove.
Nu ett år efter operationen drömmer han om att få sticka ut igen på sin cykel. Madrid vore ingen omöjlighet.
I väntan på det åker Hans-Ove runt, med bil, i bygdegårdar och visar diabilder och berättar. På så sätt gör han om sin resa gång på gång fast med nytt resesällskap varje gång.
Lycka är svårt att mäta, det finns liksom ingen skala.
­ Men jag är definitivt lyckligare i dag än före resan, säger Hans-Ove.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om