Hans lammungar led på Stora Karlsö

I år är det femtonde året som Dan Bonnevier har lamm på Stora Karlsö. Tidigare höll han cirka 150 lammungar om året där, men numera är det bara tackor han kör ut till ön på våren.
- I början var det inga problem att ha årslammen på ön, men sedan blev det bara värre och värre. En del djur dog, och många av de lammungar jag fick hem efter sommaren var i så dålig kondition att de inte kunde slaktas på hösten, berättar Dan Bonnevier.
Ett påtagligt bevis på hur olämplig marken är fick Dan Bonnevier när forskaren Jan Chirico från Statens veterinärmedicinska anstalt var på Stora Karlsö för att samla in fästingar.
- När han lade ut en filt på marken fick han 3 000 fästingar i den direkt, berättar Dan Bonnevier.
2007 var sista året med lammungar på Stora Karlsö. Nu går de istället på åkerbeten hemma vid Nygårds i Buttle. Totalt har gården 600 tackor och 900 årslamm.
- Jag har lärt mig var jag ska ha djuren. I år har det inte varit några problem, säger Dan Bonnevier.

Ledbesvär och feber
Betesfeber är en sjukdom som sprids via fästingar. Cirka tio procent av dem bär på bakterien Anaplasma phagocytophilum, som kan orsaka ledbesvär och feber hos lamm men även nötkreatur. Efterföljande infektioner kan vara dödliga. Äldre djur bygger upp en viss motståndskraft, men årslammen kan drabbas svårt.
Betesfeber är ett växande problem på Gotland. Men det är svårt att få en bild av omfattningen, eftersom det inte förekommer någon rapportering av sjukdomen.

Problemområden
Den här sommaren har inte fästingarna trivts på grund av regnen, men det finns ändå områden som haft problem.
- Jag såg en svårt drabbad besättning på södra Gotland för några dagar sedan. Två djur hade dött, ett tiotal var halta och lytta och nyligen tvingades man avliva ett av lammen, berättar veterinär Olof Schwan vid Svenska djurhälsovården.
Statens veterinärmedicinska anstalt genomför tillsammans med Svenska djurhälsovården en studie av betesfeber.
Cirka 6 000 fästingar har samlats in från Stora Karlsö, Alva, Näs och Östergarnslandet. Analyser visar att fästingarna inte är resistenta mot fästingmedel. Fårägarna kan andas ut, eftersom de ofta brukar behandla hela besättningar i förebyggande syfte med preparat som hälls över djurens ryggar.
Olof Schwan påpekar att det finns mycket djurägarna kan göra för att minska riskerna.
- Fästingarna har två toppar per säsong, så det gäller att behandla djuren med fästingmedel vid rätt tillfälle. Den första toppen inträffar efter midsommar, och kan bli särskilt svår när det är torrt. På sensommaren, i slutet av augusti och under september, kommer ofta en ny uppgång, säger han och tillägger:

Torra marker värre
- Man måste också lära sig vilka marker som är svårast drabbade, så man inte släpper ut djur som är extra känsliga där. Ofta är det inga problem med beten på åkermark, medan det kan vara svårt med torra naturbetesmarker.
Dan Bonnevier påpekar att betesfeber långt ifrån är det enda problemet för lammbönderna. Det finns ett flertal sjukdomar som kan drabba besättningarna. Nyligen dog ett par lamm vid Nygårds. Analyser ska bekräfta dödsorsaken, men Dan Bonnevier är ganska säker på att de drabbats av pasteurellabakterier.

Hans lammungar led på Stora Karlsö

Dan Bonnevier tar inte längre ut lammungar till Stora Karlsö. Ön är ett av de områden där fästingar smittat djur med betesfeber, som drabbar årslammen särskilt hårt.