Han växte upp på komposten

Det har det varit sen han var liten. Han känner det som han symboliskt växt upp på en komposthög. Lärospånen kom från pappan som var trädgårdsmästare.
-I och med de nya bestämmelserna blir det fjortondagarshämtning av hushållssopor för oss, säger han. Nu har vi hämtning en gång i månaden. Men å andra sidan får vi framöver bara betala för de kilo vi lämnar.
Och finns det då inga sopor att hämta så blir det endast grundavgift och hämtningsavgift.
Däremot tycker Björn att det borde vara lägre taxa ju mer sopor man tar hand om själv.
-Jag tycker kommunen skall uppmuntra folk att sortera soporna, säger han.

Miljön - en del av Björn
Självs sorterar han av ideologiska skäl det handlar inte om pengar.
Han framhåller också att det måste finnas någon form av insamling av soporna.
-Så har jag stor förståelse för dem som bor i lägenhet och har svårt med utrymmet när det blivit flera kärl att sortera i, säger han. När det byggs nytt måste Gotlandshem och Riksbyggen se till att det finns utrymmen för sopor och sortering.
Miljötänkandet är, som sagt, en del av Björn. Han började sortera tidningspapper för många år sen i Klinte miljögrupp och har ett förflutet som politiker i miljöpartiet.
-Soporna var faktiskt min ingång i politiken, säger han.

Fyra utomhuskomposter
I det nyrestaurerade köket visar han upp det rymliga utrymmet under diskbänken. Där finns kärl för plåt, papper, plast, täckt kompost och hushållssopor. Mycket litet av det sistnämnda.
Med olika intervall hämtas sedan de sorterade soporna medan det komposterbara tar Björn hand om.
-I garaget ser det ut som en filial till tekniska nämndens, skojar han. Men poängterar än en gång att ju mer man ägnar sig åt sortering, ju mer utrymme krävs.
Familjen Fransson har fyra utomhuskomposter varav en är täckt.
-Det måste man ha för annars drar den till sig råttor, säger han. Och då talar jag om råttor, inte möss.
I den täckta utomhuskomposten ligger, fruktskal, lökskal, äggskal, tunna pappersfilter, tepåsar med mera, som kommer från den täckta komposten under diskbänken. Björn rör om och gräver om då och då. Småmaskar gör sitt jobb och i botten på behållaren har soporna redan börjat omvandlas till jord.

Dyra blöjor i framtiden
Jorden förs sen över till annan kompost, ligger till sig och blir utmärkt mull för trädgården. Mer skrymmande kompost, som inte behöver vara täckt som växtdelar, ligger öppet och multnar ner.
-Den täckta komposten får inte bli för torr då dör maskarna, säger Björn. Det får inte vara för soligt. Skugga i norrläge är bra. Den får inte lukta heller. Det gör den inte när maskarna får arbeta i den svala skuggan.
Numera är det endast två personer i hushållet - Björn och Gunnel.
-När barn och barnbarn kommer hem blir det naturligtvis mer sopor, säger han. Med tanke på delar av den framtida avgiften efter vikt har jag mina farhågor om blöjor, som blir tunga när de använts och skall kastas.

Han växte upp på komposten

Lägre sopavgift om man har färre hushållssopor.Det tror Björn Fransson i Västerhejde på. För honom är det naturligt att sortera och kompostera sopor och annat avfall.