Han riskerade livet för att hjÀlpa flyktingarna
FrÄn augusti 1943 och under de nÀrmaste tvÄ Ären kom mer Àn 11 000 flyktingar till Gotland. De allra flesta var balter.Peter Janssons frÄn Lettland var en av dem. Han riskerade livet och ÄtervÀnde till Lettland ett 30-tal gÄnger under dessa Är för att hjÀlpa fler letter över till Sverige.I gÄr berÀttade Peter Janssons historien om den hemliga "livlinan" pÄ Almedalsbiblioteket i Visby.
Han kunde ha stannat dÀr i "paradiset", men för Peter blev sysslolösheten i flyktinglÀgret pÄ VÀrmdö svÄr att leva med. NÀr en gammal skolkamrat frÄn Lettland frÄgade om han ville hjÀlpa till och hÀmta över fler flyktingar till Sverige sa Peter ja. Det blev en resa, det blev tvÄ och det blev mÄnga fler. NÀr flyktingarna trÀngdes omkring den överfulla bÄten lovade Peter att de skulle Äterkomma och han höll sitt löfte.
En gÄng höll det pÄ att gÄ riktigt illa. Folk stormade ombord pÄ bÄten nÀr den lÄg vid kajen.
- Vi var tvungna att skrika att "tyskarna kommer". DÄ sprang folk ivÀg och gömde sig. Sedan lade vi ut. Det var fint vÀder, ÀndÄ höll bÄten pÄ att kantra. För att vi skulle bli lÀttare bad jag folk att ta av sig sina klÀder och kasta dem i sjön, men de lydde inte. Till slut blev jag tvungen att hota dem med en pistol för att de skulle lyda.
Levande historia
FörelÀsningarna om baltflyktingarnas dramatiska fÀrder till Gotland Àr en del av förelÀsningsserien "pÄ denna plats" som arrangeras med stöd frÄn bland andra Forum för levande historia. Och Peter Janssons sjÀlv Àr ett stycke levande historia. 63 Är efter sin ankomst till Gotska Sandön kan han ge detaljerade skildringar av hur det gick till och hur stÀmningarna var nÀr man lade ut frÄn den Lettiska kusten med kurs mot friheten.
Med tiden blev fÀrderna mellan Gotland och Lettland mer organiserade. I lasten pÄ vÀgen till Lettland hade bÄtarna med sig vad letterna behövde, det var medicin, radioutrustning och pengar, men ocksÄ vapen. Den svenska underrÀttelsetjÀnsten hade kÀnnedom om "Livlinans" transporter, men lÀt dem fortsÀtta.
- Vi gav dem information i utbyte mot att vi skulle kunna hÀmta flyktingar, förklarar Peter Janssons.
I 60 Ă„r har han hĂ„llit det tysthetslöfte som han gav till den svenska underrĂ€ttelsetjĂ€nsten, men nu vill han berĂ€tta om hur det var och hur det gick till. Och trots att han i dag inser att han utmanade ödet pĂ„ alla sina fĂ€rder över Ăstersjön sĂ„ sĂ€ger Peter i dag att han skulle kunna tĂ€nka sig att göra om det:
- Jag skulle göra om det om det gÀllde Lettland, förklarar han.
RÀdda barnens ordförande Kerstin Blomberg var inte född nÀr de stora flyktingströmmarna frÄn Baltikum kom till Gotland, men hon, som Àr född pÄ FÄrö, Àr uppvuxen med historierna frÄn den hÀr tiden. Det var en tid nÀr mÄnga fÄröbor engagerade sig i flyktingmottagandet. Folk öppnade sina hem för att ge nyanlÀnda flyktingar nÄgot varmt att dricka och nÄgot att Àta. I FÄrö-boken har Kerstin Blomberg berÀttat om fÄröbors minnen frÄn denna tid, men sedan den kom ut för nÄgra Är sedan har Kerstin forskat vidare.
Enskilda öden
Genom mÀnniskors minnen och arkiv har Kerstin kunnat urskilja mÄnga enskilda öden. MÄnga som kom iland efter fÀrden var mycket illa dÀran. VÀdret kunde vara hÄrt och bÄtarna var mycket smÄ. MÄnga gÄnger utsattes de ocksÄ för beskjutning. Kerstin Ätergav gripande vittnesmÄl frÄn fÄröbor om hur barn dött under fÀrden, eller kort efter ankomsten. Ett av alla dessa barn, en liten tvÄ-Ärig flicka, ligger begravd under en liten kulle utan gravsten pÄ FÄrö kyrkogÄrd.
- Jag brukar gÄ dit och tÀnda ett ljus pÄ allhelgona, berÀttar Kerstin.
I den FÄrö-bok som kommer ut nÀsta sommar kommer Kerstin Blomberg att berÀtta Ànnu mer om fÄröbornas minnen frÄn Ären med baltflyktingarna.
Kerstin Blomberg pÄminner om att flyktingströmmen mot Sverige inte tog slut med baltflyktingarna. 1992 kom flyktingbÄten Santana med kurdiska flyktingar frÄn Riga till FÄrö och den blev den första av nio flyktingbÄtar som styrde mot Gotlands kust under nÄgra Är i början pÄ 90-talet. Idag söker sig flyktingarna hit pÄ andra sÀtt.
- För alla oss som Àlskar vÄr hembygd Àr det lÀtt att leva sig in i hur svÄrt det mÄste vara för dem att lÀmna sina hembygder och inte vara sÀker pÄ om de nÄgonsin kommer att kunna ÄtervÀnda.
Solange Kamariza, som kommit som flykting till Gotland under senare Är, talade under gÄrdagskvÀllen ocksÄ om lÀngtan. BÄde hon, Peter Jansson och Kerstin Blomberg kommer att medverka nÀr förelÀsningen ges i kvÀll pÄ biblioteket i Slite. PÄ onsdag kvÀll ges förelÀsningen i Hemse, men dÀr ersÀtts Peter Janssons av författaren Marja Talgre.
SĂ„ jobbar vi med nyheter