Fröna från hampan kan användas i livsmedel och innehåller stora mängder omega-3- och omega-6-fettsyror.
Hampan har vaknat ur sin skönhetssömn sedan glansdagarna på 1950-talet. Först 2003 hävdes förbudet som tidigare gjorde all form av hampaodling olaglig. Nu provodlas hampa på Gotland igen, strikt kontrollerat av myndigheter.
På Stora Tollby gård i Fole är potatisen den stora grödan. 6 000 ton potatis odlas på 180 hektar jord, grönsaker odlas på ytterligare 40 hektar och nytt för i år är att tio hektar har avsatts till växten Cannabis Sativa.
Från växten Cannabis Sativa utvinns hampan. För att få odla krävs att alla fröer kontrolleras från Jordbruksverket för att de inte ska innehålla för hög mängd THC.
Fiberhampafält som blivit slaget. Hampan ligger på tork innan det pressas ihop till fyrkantsbalar och kan skickas till beredning i Skåne.
– Ett halvt kilo potatis till varje svensk kommer från här gården kan man säga för att sätta det i perspektiv. Vi är stora på potatisen och därför är hampan jätteintressant som gröda att ha i växtföljden, säger Andreas Wiklund.
I växtföljden kan potatisen bli ett ogräs till grödan som odlas kommande år. Nu hoppas man att hampan ska kunna fungera som en naturlig ogräsrensare.
– Vi har odlat på jordar där vi hade potatis förra året för att se om den är tillräckligt stark för att konkurrera ut spillpotatisen. Något vi redan nu tycker oss kunna se resultat utav.
Totalt odlas 45 hektar hampa, tillsammans med Andreas Nypelius i Lokrumme och Jacob von Corswant vid Skäggs gård i Väskinde. Även andra testodlingar finns i dag runt om på Gotland. Vid Stora Tollby har man omkring 20 hektar avsatt för hampa, i år.
– När allt är tröskat och pressat så kan vi gå igenom hur det har gått. Vad har fungerat och varför? Så jämför vi hur vi gödslat, vattnat och så vidare. Sen förfinar vi inför kommande år. Vi kallar oss lite skämtsamt för odlingsrådet.
45 hektar hampa kan jämföras med de närmare 2 000 hektar och 4 500 ton hampa som bereddes 1955, under storhetstiden.
Andreas Ante Wiklund ser potential i hampan och tror att den har en plats på Gotland igen.
20 hektar Canabis Sativa odlas för att bli hampa vid Stora Tollby i Fole.
Första året tog man hem så många olika fröer man kunde. Kommande år vill man trimma ned för att hitta vilka sorter som passar bäst på just jordarna vid Stora Tollby.
Vid Stora Tollby fokuserat på två sorters hampa: Fiberhampa och fröhampa. Den förstnämnda kan användas inom industrin till såväl bygg som textil med sina långa fibrer. Fröhampan har ett relativt nytt användningsområde då fröerna kan användas i livsmedelsindustrin och innehåller stora mängder omega-3- och omega-6-fettsyror.
En av de stora utmaningarna med att odla hampa är att det handlar om att pröva sig fram. Då det var så länge sedan hampan odlades på Gotland att inga växtodlingsrådgivare finns att fråga, blir det lite av ett jobb att uppfinna hjulet på nytt.
– VI har testat olika jordar. Bevattning före och efter uppkomst, och sett en stor skillnad. Det vi vattnade innan grödan kom upp, dog nästan. Det är tvärtemot hur det brukar vara. Det har varit väldigt lärorikt det här projektet, säger Andreas Wiklund.
Han fortsätter:
– Det finns rätt mycket forskning från 50-talet och innan, men sen är det ett glapp till hur vi jobbar i dag. Det har blivit några timmar med att läsa på nätet, det har det.
En tredje hampasort som odlas kallas CBD-hampa som används till läkemedel. Det finns i dag två receptbelagda läkemedel som innehåller CBD, Cannabidiol. De används vid vissa typer av epilepsi och multipel skleros. Enligt läkemedelsverket pågår mycket forskning kring CBD.
– Vi testade att köpa in så vi haft ett hundratal växter för att se vad det är för någonting. De få plantor vi skördat har vi hängt upp på tork, men jag har ärligt talat svårt att se att det skulle bli något. Det är väldigt mycket handpåläggning, sen fick vi inte till ogräseffekten med den alls.
Fibrerna från hampan kan användas i såväl bygg- som textilindustrin. Kärnan i hampan kan användas som pellets.
Fält med hampaodling.
Första året köpte man in så mycket olika fröer man kunde komma över. Alla fröer som odlas måste kontrolleras och testas av Jordbruksverket innan man sätter dem i jorden, annars klassas odlingen direkt som narkotika. Till nästa år vill Andreas Wiklund skala ned antalet sorter och trimma odlingen vidare.
– När det kommer till skörden så är det väldigt svårt att säga vad den har gett just nu. När vi summerar arbetet så kan vi se vilka sorter och vilka tekniker som fungerat bäst och gett mest skörd, men just nu är det bara torra kvistar som ligger och torkar, säger han och skrattar.
När det kommer till fiberhampan finns det i dag ingen möjlighet till beredning på ön. När man torkat och pressat fibrerna till balar skickas de till Skåne där de bereds. För att få ekonomi i hampaodlingen behövs ett beredningsverk även på Gotland.
– Det är nästa steg för att utveckla produkten och det är målsättningen att få till. Ju förr desto bättre, om vi ska få snurr på det här. Det blir för stor merkostnad att skicka till Skåne på sikt.
Har hampan framtiden för sig på Gotland igen, tror du?
– Kan vi få till en bra beredning här på ön så tror jag att grödan har en plats på Gotland. Vi har lämplig jord för den och då ska man utnyttja potentialen.