Han hejdar råttinvasionen

Och torrare platser är våra bostäder, källare, vindar, lador och förråd. Både Nomor och Anticimex, som arbetar med skadedjursbekämpning har haft bråda dagar de senaste månaderna.
-Jag har jobbat med det här sedan 1989 och jag har inte varit med om att det varit så här mycket tidigare, säger Ulf Siggelin på Anticimex.

Förökar sig snabbt
Och de förökar sig snabbt. Teoretiskt sett kan ett par råttor få ettusen ättlingar på ett år.
Mössen behöver inte stort utrymme för att ta sig in, 6-7 millimeter eller en blyertspennas tjocklek räcker. Brunråttan tar sig in genom ett 20 millimeters hål eller springa.
-Vi ser dem nästan aldrig, bara spåren de lämnar, säger Jörgen Pettersson, Nomor. Vi lägger ut gift eller sätter ut fällor. Fällor är egentligen bättre, då får man bort råttor och möss från huset. Och man slipper att de går in i väggar eller andra utrymmen och lägger sig och dör av gift. Den lukten vill man slippa. Men fällor måste vittjas två gånger om dagen och många tycker det är otrevligt att hålla på med det.

Besök i komposten
Det bästa är naturligtvis att förebygga, se till att de objudna gästerna inte tar sig in så lätt. Det kan man göra genom att bland annat se till att näten innanför ventiler och vid takfoten är hela eller att det inte finns utrymme att ta sig från torpargrunden och vidare in i bostaden.
-Det har varit mycket råttor i komposter. Och problemet riskerar att öka nu när fler ska börja kompostera sitt hushållsavfall. Det är svårt att få det tätt vid basen till komposten och råttorna gräver sig ofta in från sidan. Lägger man gift i komposten så är det inte heller så lämpligt att använda den jorden i trädgårdslandet sedan, säger Jörgen Pettersson.
Komposter ska helst inte placeras nära huset, vid buskage eller rabatter.
-Råttor springer inte över öppna områden, så ur råttsynpunkt är det bäst att ha komposter på en öppen plats, så långt ifrån huset som möjligt, säger Ulf Siggelin.

Flest i städerna
Många råttor finns på lantgårdar, där har de lätt att hitta mat. Men mest råttor finns i städer och tätorter i avloppssystemen bland annat.
Både Anticimex och Nomor har fått göra många turer för att fylla på gift hos de fastighetsägare där det tagit slut.
-En mus äter bara 3-4 gram om dagen, en råtta kanske 50 gram. Så med de mängder gift vi har lagt ut och som ätits upp så måste åtskilliga möss och råttor ha strukit med, säger Ulf Siggelin.

Råttor smartare än möss
-Men råttorna är smartare än mössen, mer skeptiska till att äta av giftet. Ibland kan det ta några dagar innan de ger sig på det. Helst vill de nog att någon annan ska äta först för att se om det är farligt, säger Jörgen Pettersson.

Han hejdar råttinvasionen

Ovanligt många gotlänningar har fått oönskat besök av möss och råttor i år.-Det är varmt och fuktigt och har regnat mycket. Det gör att deras bohålor blir vattenfyllda och då söker de sig till torrare platser, säger Lennart Johansson, på Nomor Gotland.