AkrylmÄleriet Àr ett kÀrt intresse sedan snart 40 Är. Han minns med tydlighet hur allt startade.
Han hade just trĂ€ffat den kvinna som sedan blev, och Ă€n i dag Ă€r, hans hustru. De höll till vid Björkhaga, Eva frĂ„n Göteborg njöt av utsikten över Kovik, sade gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng; âDet Ă€r vackert som en tavlaâ.
Det var sommaren 1985. SÄ nÀr Gert sedan flög frÄn Gotland till Götet för att fira jul hade han med sig just den sommarens vy under armen.
â Jag köpte lite fĂ€rger, började mĂ„la. Jag har tecknat lite tidigare, men aldrig direkt mĂ„lat pĂ„ det sĂ€ttet. Men tavlan har vi kvar Ă€n i dag.
Se dÀr, att mÄla en tavla behöver aldrig vara detsamma som att göra en tavla.
Sedan dess har Gert mÄlat mer eller mindre flitigt. Sedan han blev pensionÀr, han Àr 73 nu, har han mer tid, varje torsdag ses en grupp likasinnade i Varberg dÀr de bor och mÄlar tillsammans.
NÀr den hÀr intervjun görs Àr han pÄ barndomens ö dÀr han och hustrun har ett fritidsviste. Klintehamn Àr hemtrakt, hÀr finns rötterna.
HĂ€râŠoch till havs. För varje gotlĂ€nning har ju bevars en relation till de mĂ„nga fĂ€rjor som trafikerat Ăstersjön genom Ă„ren, frĂ„n Ă„ngbĂ„tarna till dagens snabba fartyg.
PÄ vÀggarna i bibliotekets galleri hÀnger nu, till och med 14 juli, 21 bilder av fÀrjor och Àven andra fartyg, kÀnda för mÄnga gotlÀnningar.
â Jag har mĂ„lat alla möjliga motiv genom Ă„ren. Ett tag blev det skrotbilar, men ocksĂ„ natur och en hel del fĂ„glar. Men bĂ„tarna har alltid intresserat mig, Ă€ven om jag sjĂ€lv aldrig Ă€gt nĂ„got annat Ă€n en liten roddbĂ„t.
HÀr finns Nordpol, dÀr fÀrja som transporterade bilar mellan 1959 och -62. HÀr finns Thjelvar, Hansa, Drotten och Àven den konkurrerande GotlandsbÄten som gick en sommar.
HÀr finns ocksÄ Benguela, det fartyg som i mars 1983 förliste i inloppet till Klintehamn och alltjÀmt ligger dÀr pÄ botten.
De allra flesta bilder i liten storlek, 15 gÄnger 15 centimeter.
â TĂ€nk nĂ€r man Ă„kte till NynĂ€s förr, fullsatt och ett jĂ€vla liv ombord, skrockar han. Aldrig mat i restaurangen, alltid Ă€ggmackor, det har barnen tagit efter, de har alltid med sig Ă€ggmackor ombord.
Gert Bogren sÀger att mÄlandet Àr som avkoppling och meditation. I lÀgenheten vid torget i Varberg har han ett rum som fungerar som ateljé. Det Àr lyxigt.
â DĂ„ kan man gĂ„ dit och mĂ„la nĂ€r lusten faller pĂ„, allt stĂ„r redan framme. Annars kan inspirationen hinna avta, sĂ€ger han.