Han föreläser om okänd sida hos Carl von Linné
Carl von Linné var en vetenskapsman och trodde bara på företeelser som kunde förklaras rationellt. - Det som inte stämde med hans världsbild kallade Carl von Linné för vidskepelse, berättar Ulf Palmenfelt som den 22 november föreläser om "Folks Widskepelser".
Foto:
- Han avfärdade detta som"fåfängt prat". Det var bara ett bevis på folkets bristande kunskap. - Helgon och asatro ansåg han också vara vidskepelser. Det fanns bara ett förhållningssätt och hans världsbild var att Gud hade skapat världen som var rationell. Vetenskap och religion hängde intimt ihop. Men han tyckte att katoliker var irrationella och därför vidskepliga.Grekiska asagudar
Däremot hade han inget emot de grekiska asagudarna. Carl von Linné var en så kallad complexio oppositorum, en förening av motsägelser. - Vidskepliga var enligt honom även kolleger som hade en annan vetenskaplig teori än han om till exempel hur mineraler var sammansatta.Samtidigt accepterade Carl von Linné bland annat ett gotländsk fenomen som nutida vetenskapsmän skulle avfärda och skratta åt: Gammal groda
- När han besökte Burgsvik för att studera sandstensbrytningen fick han höra en skröna om hur arbetarna där brutit loss ett stort stenblock som visade sig innehålla en luftficka där en levande groda hoppade omkring. - Carl von Linné trodde på historien trots att grodan i så fall borde vara drygt 400 miljoner år gammal, säger Ulf Palmenfelt som berättar mer om den fantastiska botanikers egensinniga syn på vidskepelser den 22 november på Almedalsbiblioteket.
Så jobbar vi med nyheter