Hamnchefen vill ha reservfärjeläge i Slite
Tillförordnade hamnchefen Bertil Klintbomutreder tillsammans med Cementa att fåtill ett reservfärjeläge i Slite.
Men sannolikt kan det ta några år innan det blir förverkligat. Även om det enligt Bertil Klintbom blir väsentligt billigare än att anlägga en åttonde färjekaj i Visby hamn. Då har man dessutom inte löst problemet med att få till ett reservfärjeläge.
? Jag har länge diskuterat behovet att få fram ett reservfärjeläge. Kappelshamnsviken räcker ju inte längre till för det i och med de nya färjornas storlek. I uppdraget om en förstudie ingår att titta på alternativa hamnar till Holmen i Visby. Holmen fungerar ju inte längre som en naturlig del för godstrafiken. Vi håller därför tillsammans med Cementa på med en förstudie för en färjeklack vid Apotekskajen i Slite. Kanske kan vi då också få en trafik mellan Baltikum och Gotland. Sedan ska ju kustbevakningen få en ny och större båt med placering i Slite, säger Bertil Klintbom
? Den här gången gick det bra. Men tänk om ett fartyg lägger sig på tvärs för hamninloppet. Passagerare kan vi nog få iland, men inte gods och bilar, säger Bertil Klintbom.
Än så länge kan han bara konstatera att en färjeklack i Slite är realistisk. Utanför Slite är det naturliga djupförhållanden som räcker till. Man behöver dock muddra till åtta meters djup för att de nuvarande stora snabbfärjorna ska klara att lägga till vid Apotekskajen. Diskussionerna om en ny färjeklack fortsätter nu. I nästa vecka träffas kommunen och företrädare för Cementa igen.
Aktertrossen brast
Sedan i söndags pågår reparationsarbetena i Visby hamn sedan m/s Gotland slog emot kajen och både färja och kaj skadades rejält. Färjan är nu på varv i Fredrika i Danmark och väntas vara i trafik igen först på tisdag eftermiddag i nästa vecka. Stormen med orkanstyrka i byarna gjorde att trossen vid den aktre stormförtöjningen brast. Trots att den ska klara 120 ton. Det här gjorde att stäven på färjan svängde in mot kajen och slog i hårt, så hårt att det blev en rejäl intryckning i fartygssidan. Samtidigt som betong i kajen krossades och fendrar och fenderverk slogs sönder.
? Redan i söndags såg jag till att vi startade arbetet med att reparera kajen. Jag insåg att det var viktigt för vår livsnerv att börja med reparationerna omedelbart. Vi har nu grävt upp den trasiga betongen och lyft upp de trasiga fendrarna. färjan kommer trots pågående reparationer att kunna lägga till. Men troligen får den göra det med aktern före. vi räknar med att det tar en månad att laga kajen. Jag gör bedömningen att det kan kosta två miljoner kronor och jag tror att den bedömningen håller, säger Bertil Klintbom.
Ska klara 120 ton
Det var alltså en tross som brast och orsakade skadorna på båt och kaj. Trots att trossen som är gjord i kompositplasten Kevlar ska klara 120 ton. För det är väldigha krafter i gång när vinden ligger på hårt. Det är nästan 4 000 kvadratmeter segelyta på färjorna och det är den stora ytan som vinden träffar och trycker båten in mot kajen. Betala för de skador som uppstod blir troligen något som hamnar på tillverkarens försäkringsbolag
Det var efter att man upptäckt att de nya stora färjorna inte kunde lägga till utan att riskera att törna emot kajen, som man investerade i särskilda stormförtöjningar vid för och akter för de båda färjorna. Det finns en hydraulik som fungerar ungefär som kraftiga fjädrar, som håller fartygen på plats så att de inte törnar in i kajen.
? Varför trossen brast undersöks nu av tillverkaren, MacGregor i Finland. Man var här i går (läs onsdag) och kollade trossen. Om det inte är något fel på trossen, då kanske fler brister om det blir sådana här stormar igen. alternativet är då att flytta färjan. I lördags sat jag hemma och såg på teve att det skulle bli orkanvindar. Då borde man ha flyttat sig till någon annan plats där det kan vara lä. Det här var ju inget som bara small till. Men det är en bedömning som man gör ombord och inget som jag kan lägga mig i, säger Bertil Klintbom.
Så jobbar vi med nyheter