"Gutamålet är ett emotionellt språk"

Med ett "hojhollaboj" inledde Las Jakobsson Gutamålsdagen på Wisby Strand - "den stöist bygdegarden på Gotland".
Några av Gutamålsgillets syften är att utveckla gutamålet och göra det tillgängligt och med det för ögonen hade man bjudit in till ett rejält eftermiddagsprogram där gutamålet belystes ur flera olika vinklar.

Identitet
Gillets ordförande Tommy Wahlgren samtalade med professorerna Ulf Palmenfelt och Owe Ronström om gutamålet som identitetskapare.
Egentligen är det inte så många som använder gutamål i vardagen. Ulf Palmenfelt och Owe Ronström gissar att det handlar om ett par, eller kanske, tre tusen personer.
Men långt många fler förstår gutamål och tar det till sig som en del av sin egen identitet.
- Gutamål är ett emotionellt språk. Mina barn pratar inte gotländska, men när de sjunger kan de göra det på gutamål, sa Owe Ronström.
Och Ulf Palmenfelt hade en fundering om gutamålets roll i det gotländska samhället:
- På 70-talet, när många tvingades flytta från ön på grund av arbetslöshet och när "Gotlandsgårdarna" köptes in av folk som inte hörde hemma här, då började folk kasta varpa och brygga dricka och gå på gutamålscirklar som aldrig förr.

Försvarsattityd
- Nästan alla grupper i underläge skapar ett gemensamt språk. Det blir som en försvarsattityd. Känner man sig lite i underläge så förstärker man sin särart. Det är ett sätt att skapa en gruppkänsla, summerade Owe Ronström.
Att gutamålet inte bara är en dialekt eller ett språk höll revymakarna Allan Nilsson och Roland Olsson med om när de diskuterade gutamålets roll i humorns värld. Visst är det bra att rimma med och visst kan texten bli roligare på gutamål.
- Men när man använder det språket får man också ett särskilt perspektiv på saker och ting, slog Roland Olsson fast.
Både Roland Olsson och Allan Nilsson bjöd på smakprov på några av texter som de själva och andra har skrivit och publiken njöt. Den gotländska publiken vill höra gutamål, konstaterar Tommy Wahlgren:
- Bara i år har det varit tre föreställningar på gutamål på Gotland: Närrevyn på Närsakar, Gretas muped´n vid Bottarvegården och "Teidn´n star still det är mänsku sum gar" i Rone. Och likheten mellan de föreställningarna är att det är utsålt.
Gutamålsdagen lockade också långt många fler än gutamålsgillets egna medlemmar. Gillet har 215 ledamöter och på Wisby Strand satt det ungefär 400 personer i publiken. Det var fler än på Företagardagen förra veckan och ungefär lika många som på fredagskvällens stora fotbollsgata.
- Det är underbart att det finns ett sådant intresse, tyckte Allan Nilsson.
Och alla dessa gutamålsintresserade bjöds också på en härlig glimt från den miljö där gutamålet klingade i vardagen. Rut Edberg, som i många år bodde vid Kruse i Sproge berättade om Viola som föddes på gården 1876 och som levde där tills hon dog 1953. När Rut Edberg tog över Kruse fick hon inte bara ansvar för en gård, utan också en historia som bevarats genom mängder av föremål, papper, brev och kläder.
Och med en kavalkad av välbevarade kläder berättade Rut en levande och målande historia om glädje och sorg på Kruse.
- Jag är så glad över att få vara en länk i den gårdens historia.

"Gutamålet är ett emotionellt språk"

Det finns ett sug efter gutamål. 400 personer kom till Gutamålets dag i lördags. Gutamålet är ett kitt som fogar gotlänningar samman.- Nästan alla grupper i underläge skapar ett gemensamt språk, förklarade Owe Ronström.