Att arter sprider sig och får rejält fäste på andra platser, det är väl inget nytt? Det är väl en del av själva evolutionen? Jo, absolut, men här handlar det om "arter som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa", enligt Naturvårdsverkets definition.
Främmande invasiva växter blir alltmer av en snackis, i takt med att även kunskaperna sprids. Det är även ett omskrivet ämne då EU-förordningen uppdaterades i höstas, samtidigt som Sverige utreder en egen nationell förteckning. Tanken med det sistnämnda är att komplettera den europeiska listan med de arter som anses "problematiska ur ett svenskt perspektiv".
För att förklara dilemmat ger Tiina Kumpula, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, ett exempel:
– Om du planterar en viss typ av rosenbuske kan det till slut bli bara den som finns kvar, då den överskuggar alla andra.
Gällande EU-växterna är det redan i dag förbjudet, enligt svensk lag, att sälja eller plantera dem – men även faktiskt att bara "hålla dem levande". Om du "med grov oaktsamhet" bryter mot förordningen kan det bli ett bötesstraff, eller till och med fängelse i upp till två år.
På Gotland finns, så vitt länsstyrelsen vet, tre av dessa växter: Jätteloka, jättebalsamin och gudaträd.
– Balsaminen har vi kommit längst med på Gotland, vi har en chans att utrota den. Om du ser till att ta bort blommorna kommer det inte att bli nya. Jättelokan finns över hela ön och är fototoxisk. Det innebär att om du får växtsaften på dig och sedan sitter i solen kan det bli stora hudbesvär. Men även där kan man få bort växten om man fortsätter ta bort blommorna, så att det inte blir några nya frön, berättar Tiina Kumpula.
Hon har börjat kontakta olika fastighetsägare med konstaterade bestånd av förbjudna arter, varav vissa har svarat och andra inte. De som inte vidtar åtgärder kan alltså bestraffas.
Om man hittar något, oavsett om det är hemma på tomten eller någon annanstans, ska detta rapporteras.
– Man kan gå in på Invasivaarter.nu eller kontakta länsstyrelsen, så hamnar det hos mig, säger Tiina Kumpula.
Men vill man det, om man kan få böter?
– Annars kommer det bara bli värre. Om de här växterna ökar till ett ännu större bestånd blir det mycket svårare att bekämpa.
Samtidigt gäller det att inte ta till panikåtgärder. Det mest omtalat invasiva, bland villaägare, är nog parksliden – och där är tipset faktiskt att inte börja gräva.
– Vi vet att grannar kan vara på varandra om att någon har det i trädgården. Då blir det en stress och man kanske börjar gräva och gräva. Men det är framförallt då som parksliden blir ett problem, då fullkomligt exploderar den. Så vår rekommendation just nu är att låta den vara.
I den mån man klipper ner plantorna ska materialet inte heller komposteras, då sprids det lätt vidare. I stället ska det läggas i täta säckar och lämnas på återvinningscentralen.
Samtidigt finns parkslide med på Naturvårdsverkets föreslagna nationella förteckning, vilket riskerar att skapa ett moment 22.
– Det är inte säkert att vi kan börja ge förelägganden, så länge det inte finns någon etablerad metod att hantera den här växten, resonerar Tiina Kumpula.
Genom åren har vi skrivit om flera utbrott av just parkslide. Hur har det gått med dem? Ett exempel finns vid Gotlandshems lägenheter vid Baldersgatan i Visby – där man under förra sommaren valde att gräva upp en stor del av gräsmattan mellan två av husen.
Just här ser det ut att ha fungerat.
– Vi fick gräva djupt och långt för att få bort alla rötter, men i nuläget ser det bra ut. Vi fortsätter att hålla koll, men som det ser ut i dag finns inga indikationer på återväxt, berättar Gotlandshems bovärdschef Sonny Westerlund.
Han avslöjar samtidigt att nya utgrävningar lär vara på gång, på annat håll:
– Vi har fått in ett ärende som vi tittar på, gällande Lärbro. Vi tror det är parkslide där också.
2021 skrev vi om att denna växt även finns i Botaniska trädgården. Det talades om att försöka få bort växten i samband med eventuell renovering av dammen i parken, men det har ännu inte skett.
– Nu när parkslide har fått beteckningen invasiv bekämpar vi den genom att knäcka stammarna vid roten. Vi får inte bort den så, men vi minskar spridningen. Sedan slänger vi de stammarna i soporna, inte i komposten, det är jätteviktigt, säger trädgårdsmästare Anki Hallin.
Har ni andra invasiva arter?
– Gudaträd har vi haft tidigare, men vi tog bort det året innan det kom in på listan.
Anki Hallin berättar även att man i år planterade backsippa, då denna blev utsedd till "Årets perenn 2023" av den nationella så kallade Perennagruppen.
– Vi brukar alltid sätta ut Årets perenn. Men då sa länsstyrelsen att just backsippa inte är så bra att plantera här på ön, då den kan slå ut vår egen Gotlandssippa. Så vi tog bort den igen.
Detta är ett exempel på ännu en kategori: Arter som inte finns på någon lista alls, men som ändå anses vara lokalt problematiska. Tiina Kumpula utvecklar resonemanget kring just sipporna:
– Korsbefruktning mellan dessa arter kan göra att det vi kallar Gotlandssippa till slut inte finns kvar.
Andra arter hon vill nämna, som ger bekymmer just på här på ön, är pipört, skogsklematis och liguster.