"Grundvattnet är öns akilleshäl"
EU:s vattendirektiv har målsättningen att senast år 2015 ska alla medlemsländers vatten ha en god ekologisk och kemisk status.
EU antog i december år 2000 ett ramdirektiv för vatten. Vattendirektivet är ett samlande direktiv för all vattenplanering och vattenvård inom EU.
Vattendirektivets grundtanke är att få en sammanhållen och övergripande lagstiftning som ser till helheten.
Riksdagen beslutade i mars år 2004 att Sverige skulle delas in i fem vattendistrikt med en myndighet i varje distrikt. Varje distrikt har en länsstyrelse som har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens område.
Södra Östersjön
Gotland tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt där också Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Skånes, halva Jönköpings och större delen av Kronobergs län ingår. Vattenmyndigheten finns på länsstyrelsen i Kalmar.
På Gotland finns det från och med våren 2006 ett vattenråd som hittills består av länsstyrelse, kommun och LRF. Med nya arbetssätt och en organisation som utgår från vattnets egna gränser, avrinningsområdet, ska resurserna samordnas bättre både inom och mellan EU-länderna för att komma till rätta med rådande brister i vattenmiljön.
- Väldigt bra direktiv. Nu sätter man vatten i fokus, vår viktigaste råvara, speciellt här på Gotland. Det nya tänket man har är att indela i avrinningsområden och kontinuerligt kontrollera vattnets status.
- Min uppgift är att sammanställa data från miljöundersökningar och göra bedömning var åtgärder behöver sättas in. Vi har hunnit rätt långt. Under hösten 2006 kommer vi att ha informationsmöten runt om på Gotland. Det är mycket viktigt att direktiven får en lokal förankring. Vi vill komma i kontakt med människor som bor vid vatten. Alla ska veta att de kan påverka vilka åtgärdsprogram som kommer att utföras, fortsätter han.
Det gotländska grundvattnet har problem.
- Berggrunden är sprickig. Har inga tjocka jordlager. Det blir snabba transporter för föroreningar till grundvattnet. I kombination av brist på stora grundvattenmagasin gör detta till ett allvarligt problem. Speciellt försiktig bör man vara med nybyggnationen i kustområdena. Vissa områden är mer problematiska än andra som på Fårö, Sudret och Östergarnslandet. Innan man tillåter byggnation bör vatten- och avloppsfrågor lösas.
Många av vattendragen har höga halter av närsalter i form av kväve och fosfor som kan komma från enskilda avlopp, jordbruk och reningsverk.
- En åtgärd är att återskapa våtmarkerna. 50 procent av vattendragen torkar ut varje år. Det är bråttom, vi behöver en sådan blåslampa.
10 000 enskilda brunnar
Kommunen gör så kallad hundraundersökning var femte år. Då tas det prover på två enskilda brunnar i varje socken. Det finns omkring 10 000 enskilda brunnar på ön. Resultatet visar att det är en jämn siffra på cirka 35 procent av vattentäkterna som har någon typ av anmärkning på vattenkvaliteten.
Under sommaren har bland annat ett tiotal restauranger fått anmärkningar på kvaliteten av sitt brunnsvatten.
Kan det kommunala vattennätet byggas ut över hela ön?
- Kommunen bygger ut nätet hela tiden men varje kilometer kostar enorma pengar att installera kommunalt.
EU-målet att medlemsstaternas grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten ska ha god status år 2015 tror inte Peter Landergren kommer att uppnås för alla vatten på Gotland.
- Nej. Gotland, liksom många delar av Sverige och Europa, kommer få svårt att uppnå målen för grundvatten. Detta med tanke på de naturliga förutsättningar vi har. Det är mycket arbete innan vi når dit. Vi går mot ett varmare klimat vilket kan påverka vattenkvalitén och grundvattenmängden under längre perspektiv.
Så jobbar vi med nyheter