Gotländska myrar under lupp

Vetenskapsrådet satsar 1,3 miljoner kronor på forskning om hur jordbruket radikalt förändrades under 1800-talet och in på förra seklet. Uppdraget har gått till kulturgeograf Tom Mels som tänker detaljstudera tre gotländska myrar.

Gotland2008-11-14 04:00
Genom utdikningar förvandlades cirka 15 000 hektar gotländsk myrmark till åkermark under 1800-talet och 1900-talet. På så sätt försvann 70 procent av öns våtmarker. Arbetet med att omdana myrarna kan delas upp i tre skeenden. Genom att studera Martebo myr kan den första "experimentperioden" beskrivas. Under perioden 1880- 1950 utvecklades mer avancerade - och framgångsrika - metoder, vilket Mästermyr är ett exempel på. Under senare delen av 1900-talet började man ta mer hänsyn till miljön, vilket Lina myr är ett exempel på.
Genom att studera de tre myrarna räknar Tom Mels med att få en bra bild över de olika skeendena. Utdikningarna innebar en djupgående samhällsförändring. Förespråkarna för omdaningen av myrmarken, som inte alltid bodde på Gotland, såg sig som nydanare och arbetet blev en symbol för modernisering och framåtsträvanden. Men bland de lokala bönderna fanns det många som tvekade att gå ifrån de traditionella brukningsmetoder man använt i århundraden. Här finns den klassiska motsättning mellan dem som förknippar förändring med framåtande och modernisering, och dem som vill bevara traditionella metoder och ett gammalt synsätt.
Syftet med studien är att se hur utdikningen av myrarna påverkade människors idéer och föreställningar, och samtidigt beskriva hur odlingslandskapet förändrades. Arbetet med studien kommer att ta tre år, och Tom Mels har av Vetenskapsrådet fått 1,3 miljoner kronor till projektet.
Tom Mels arbetar som lektor i kulturgeografi vid Högskolan i Kalmar, men är även gästlärare vid Högskolan på Gotland.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om