Gotländska kyrkor satsar på miljöanpassad energi
Gemensam värmeanläggning för kyrkan, församlingshemmet och prästgården.Det kan bli verklighet framöver och då kan det vara fråga om fliseldning, pelletseldning, bergvärme med mera .
Jag kommer in när de vill ha hjälp, säger lektorn i energiteknik vid högskolan, Tor Broström, som agerar konsult för Samfälligheten Gotlands kyrkor.
I början av 1990-talet gjorde han en doktorsavhandling som kort och gott behandlade uppvärmning i kyrkor.
När det gäller den uppvärmningen har man tre saker att ta fasta på.
Det första är pengar, säger Tor Broström. Det gäller att se om man har råd. För det andra gäller det att bevara kyrkobyggnaden och inventarier och för det tredje gäller det folk som skall gå i kyrkan. Så måste man hitta nåt som fungerar för alla tre.
Det är Samfälligheten Gotlands kyrkor som står för betalningen av värmeanläggningen medan församlingen sedan står för driften.
<span class='mr'>Dyr värme</span>
I de församlingar där kyrkorna hittills värmts upp med el eller olja rör det stora kostnader. Efter hand som värmeanläggningarna skall bytas ut gäller det att tänka om, se om det går att dela värmesystem med till exempel församlingshem och prästgård.
Det gäller att prova nya lösningar, säger Tor Broström. Istället för att ha tre värmeanläggningar kan man gå ihop om en. Det är dyrt att värma upp kyrkan bara för några timmar på söndagen.
Samfällighetens kyrkonämnds ordförande Bo-Gustaf Sorby berättar hur Klinte församling bestämt sig för bergvärme och att det blir samma värmesystem för kyrka och församlingshem. I Linde blir det gemensam värme för kyrka och församlingshem och även banken som ligger på övervåningen i församlingshemmet.
Heligholm, som driver verksamhet i Vamlingbo prästgård, kommer att samarbeta med Samfälligheten Gotlands kyrkor och församlingen om värmeanläggning. Heligholm äger prästgården som används bland annat som utställningslokal och snart börjar renoveringen av ett uthus som skall bli naturrum samt renovering av flyglarna. Där finns planer på fliseldning.
De tre nya värmeanläggningarna är projekt som Gotlands kommun sökt statliga pengar till. De utgör utvecklingsprojekt som via kommunen går till den sammanhållande länken för pengarna, Klimp, och finansieras av naturvårdsverket.
<span class='mr'>Intressant i Lau</span>
Tor Broström har även lagt ner mycket tid på ett annat intressant värmeprojekt, nämligen det i Lau kyrka.
När GT berättade om den stora renoveringen av kyrkan där i mars i år nämndes att den tidigare ouppvärmda kyrkan nu skall få två nya ljuskronor i gammal modell med såväl ljus som värme. Även bänkar skall sättas in.
Ljuskronorna kommer att hänga över de två bänksatserna och värmen kommer att stråla ner på besökarna. Ingen värme går ut förrän den träffar en kyrkobesökare.
Förutom strålningsvärmen hålls en låg grundtemperatur genom varmluftintag. Fem plusgrader som höjs så att värmetillförseln blir tio-tolv grader som tillskott till strålningsvärmen från kronorna.
Kronorna har provats noga, säger Tor Broström. En grupp studenter har haft en pilotanläggning med en värmekrona och en bänksektion.
Det blir acceptabel värme, men ingen vanlig rumsvärme. Tor Broström ger till och med församlingar tipset att ta bort eventuella klädhängare innanför kyrkdörren så att besökarna behåller ytterkläderna på.
I Lau kyrka finns också golvärme i bänkraderna. Underst ligger stengolvet, sen isolering, därefter folie och överst ett trägolv.
I Lau, Klinte, Linde och Vamlingbo har man alltså kommit långt vad gäller satsning på miljöanpassad energi. Säkert finns det sådana funderingar och planer även i andra gotländska församlingar.
Så jobbar vi med nyheter