Gotländska kyrkor renoveras
Gotlands kyrkor har restaurerats för 235 miljoner kronor de senaste 20 åren.70 kyrkor har restaurerats utvändigt och ungefär hälften så många invändigt.Alla öns 92 kyrkor har på något vis underhållits under den här tiden.Just nu pågår arbeten i sex kyrkor och flera står på tur.
Åke G. Sjöberg tog upp hur diskussionerna gick i början av 1980-talet. Då skulle en samfällighet vara kyrklig part och medintressent i en byggnadshytta eftersom Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) tänkte sluta med sin för Gotland fördelaktiga verksamhet i form av kyrkorestaurering.
1984 var första verksamhetsåret för den för landet unika samfälligheten.
Åke G. Sjöberg poängterade att i nästan total enighet gick Visby stifts församlingar med i den. Staten och kyrkofonden tänktes bidra med ungefär två tredjedelar av pengarna till de kommande restaureringsarbetena medan församlingarna med måttlig utdebitering till samfälligheten skulle stå för en tredjedel. Planerna var att det tyngsta beslutsansvaret skulle läggas på byggnadshyttan men ganska snart var det samfälligheten som var "byggherre", det vill säga besluten att bygga låg hos den. Tillstånd med mera låg hos riksantikvarieämbetet och senare hos länsantikvarien.
<span class='mr'>Smidigt och lätt</span>
Men Åke G. Sjöberg nämnde att tiderna förändrades. Riksantikvarieämbetets roll på provinsplanet försvann, länsstyrelsen har numera hand om tillståndsgivningen och bidragen har minskat samtidigt som samfällighetens andel av egna pengar i rörelsen vuxit och dess roll har stärkts. Här framhöll han att samarbetet med länsstyrelsen och kontrollanten länsmuseet är smidigt och lättare än det var med det centrala ämbetsverket i Stockholm.
<span class='mr'>Tjärstrykning</span>
Sen 1984 har alltså 70 av de gotländska kyrkorna restaurerats utvändigt och cirka 35 invändigt. Men någon form av underhåll har alla 92 kyrkor fått, exempelvis tjärstrykning.
Av de 235 miljoner det kostar har 104 erhållits i bidrag, det vill säga kyrkobyggnadsbidrag, kyrkoantikvarisk ersättning och statsbidrag.
I tillbakablicken på de 20 åren nämndes också att administrationskostnaderna varit och är låga, men att rejäla bidrag läggs på forskning om putsarbete.
Ty vi lever ännu med bekymmer om hur vi skall få putsen att binda sig och då främst på de höga kyrkotornens fasader, sade Åke G. Sjöberg.
Han gick också in på hur det blivit de förtroendevalda i samfällighetens kyrkonämnd haft det stora ansvaret för de många restaureringarna och syftade då främst på kyrkonämndens ordförande Bo-Gustaf Sorby, som haft den uppgiften sen 1986.
Jag tror inte någon i vårt land antikvarier, arkitekter och alla slags konsulter inräknade varit med om att genomföra så många restaureringar som Bo-Gustaf Sorby gjort, sade Åke G. Sjöberg, som varit ordförande i samfälligheten sedan starten.
<span class='mr'>Fjolåret</span>
I fjol fick samfälligheten in 9,4 miljoner kronor i kyrkoavgift (utjämningsbidrag inräknat) med en utdebitering på 15 öre per skattekrona .
Bidragsdelen (kyrkobyggnadsbidrag, kyrkoantikvarisk ersättning och statsbidrag) uppgick till 11,3 miljoner.
Kostnaderna slutade på 21,7 miljoner vilket innebar ett underskott på 889738 kronor.
Det blev oförutsedda merkostnader främst vid utvändiga restaureringar i Alskog och Väte samt invändigt i Dalhem med sammanlagt 1,3 miljoner.
Det var meningen att utvändiga restaureringar i Guldrupe och Hemse samt invändig i Hablingbo skulle ha gjorts i år men de skjuts nu upp till 2005-2006 vilket betyder utgifter på drygt 8 miljoner som flyttas fram.
Större restaureringar som gjordes i fjol var utvändigt i Alskog, Hejde, Lau och Väte och invändigt i Dalhem och Visborgskyrkan, ny värmeanläggning i Etelhem samt omfattande utvändiga stenkonserveringsarbeten i Norrlanda.
Just nu pågår restaureringar utvändigt i Akebäck, Eke, Garde, och Tofta och invändigt i Ekeby och Lau.
Beslut togs på mötet i går om att 2006-2007 blir det invändiga restaureringar i Gothem, Hall och Stånga samt stenkonsevering i Garde och Tofta.
Så jobbar vi med nyheter