Tre kvinnor med modifikationer pÄ sina skallar har hittats pÄ Gotland, ett fenomen som annars var vanligt i Bulgarien.
Tre kvinnor frÄn vikingatidens Gotland hade avlÄnga huvuden som en följd av skallmodifikation vid ung Älder. Ett faktum som sedan tidigare varit kÀnt. Men hur fenomenet tagit sig till Gotland som enda plats i Skandinavien, har tidigare varit okÀnt.
Nu har de tyska forskarna Matthias Toplak och Lukas Kerk kommit lite nÀrmare svaret, dÄ de har Äterbesökt de tre kvinnorna som hittades för mÄnga Är sedan pÄ olika gravplatser pÄ Gotland.
Arkeologerna kÀnner bara till Äldern pÄ tvÄ av kvinnorna, varav den ena blev 25-30 Är och den andra 55-60 Är. Dessa tvÄ har nu DNA-analyserats och analyserna pekar pÄ att den yngre kvinnan kom till Gotland frÄn de baltiska lÀnderna medan den Àldre kvinnan har gotlÀndskt ursprung.
â Vi vet inte om bara Ă€r fadern Ă€r frĂ„n Gotland, eller modern.
Enligt honom Àr den enda troliga förklaringen att den gotlÀndska kvinnan föddes i Sydeuropa, men sedan ÄtervÀnde "hem" till Gotland.
â Det jag kan tĂ€nka mig Ă€r att gotlĂ€ndska köpmĂ€n bodde i nuvarande Bulgarien och att den unga kvinnan föddes dĂ€r.
För inga bevis har hittats som kan stödja att den ganska avancerade praktiken med skallmodifiering kunde göras av nÄgon pÄ Gotland, i Bulgarien var det dÀremot mer vanligt förekommande. Den innebÀr att huvudet lindas in i trasor sÄ hÄrt att de med tiden pÄverkar huvudets form.
â Jag tror inte att nĂ„gon pĂ„ vikingatiden pĂ„ Gotland kunde göra denna modifiering, den Ă€r vĂ€ldigt svĂ„r att göra. Den mĂ„ste göras med stor skicklighet under barnets första 2-3 Ă„r, annars skulle hjĂ€rnan och skallen skadats. Vi vet inte om nĂ„gon sĂ„dan specialist som kunde utföra det pĂ„ Gotland.
Anledningen till modifikationen kan ha att göra med socialt stÄnd, menar Matthias Toplak. Att kvinnans förÀldrar ville att hon skulle vara del av den lokala seden.
En av kvinnorna som undersökts har gotlÀndskt arv. Ritad iscensÀttning av Matthias Toplak (vÀnster).
HandelsmÀn kan ha anvÀnt tÀnderna för att identifiera sig sjÀlva och dÀrmed fÄ privilegier.
Mejslade tÀnder, troligtvis tillhörande en handelsman i kopparsvik.
Kroppen fungerar dÄ som ett slags kommunikationsverktyg, framhÀver forskarduon i artikeln. Ytterligare ett exempel pÄ det benÀmns i samma forskningsartikel. DÄ i form tandmodifikationer som innebÀr mejslade skÄror i tÀnderna. NÄgot som varit betydligt mer vanligt förekommande pÄ Gotland.
â De flesta av dessa kommer frĂ„n Kopparsviks gravplats. Vi kan bara spekulera i varför det gjordes, men vi tror att det var ett identitetstecken för en nĂ€ra grupp handelsmĂ€n. De kunde dĂ„ identifiera sig genom sina tĂ€nder och dĂ„ kanske fĂ„ vissa privilegier eller fördelar pĂ„ handelsplatsen.