GOTLAND OCH NATO
"It's complicated". SÄ sammanfattas Natos pÄverkan pÄ Bornholm av Jakob Seerup, militÀrhistoriker och inspektör pÄ det lokala museet.
Den danska ön strax sydost om Ăsterlen, med knappt 40 000 invĂ„nare, har en sĂ€rskilt komplicerad relation till Ryssland och dĂ€rmed Ă€ven Nato. NĂ€r försvarsalliansen bildades 1949 blev Danmark en av tolv ursprungsmedlemmar â men eftersom det var Sovjet som hade befriat just Bornholm frĂ„n nazisterna, gjordes nĂ„gon form av överenskommelse om att inga allianstrupper skulle placeras just dĂ€r.
â Den hĂ€r formuleringen kom att övertolkas under hela kalla kriget, menar Jakob Seerup.
PÄ senare Är har Danmark tÀnkt om. FrÄn 2000-talets början har övningar med utlÀndsk militÀr blivit vanliga Àven pÄ Bornholm.
Men ryssarna har inte glömt: SÄ sent som i fjol refererade deras ambassadör i Köpenhamn till "uppgörelsen frÄn 1946", nÀr man protesterade mot amerikanska truppbesök.
Statsminister Mette Frederiksen (S) gav dÄ ett tydligt genmÀle:
ââRyssland har inte rĂ€tt att blanda sig i dansk försvarspolitik, inte heller vad som sker pĂ„ Bornholm, sade hon i ett uttalande.
Dessa historiska egenheter gör jÀmförelsen med Gotland svÄr, dÄ Nato hittills inte har kunnat "utnyttja" Bornholms strategiska lÀge i den utstrÀckning som flera medlemslÀnder kanske hade önskat.
NÄgon alliansbas finns alltjÀmt inte dÀr.
â Det enda Nato fick ut av Bornholm, Ă„tminstone under de första decennierna, var att man satte upp spiontorn för att kunna lyssna pĂ„ Warsawapaktens radiokommunikation, berĂ€ttar Jakob Seerup.
GÀllande egen militÀr nÀrvaro finns bÄde likheter och skillnader mot Gotland:
â Ăven hĂ€r ville mĂ„nga politiker lĂ€gga ner kasernen pĂ„ 90-talet, av ekonomiska skĂ€l. Men man gjorde inte det, med hĂ€nvisning endast till arbetstillfĂ€llena. Nu verkar alla överens om att man snarare vill stĂ€rka försvaret. Precis som Sverige höjer Danmark försvarsbudgeten för nĂ€rvarande och jag skulle inte bli förvĂ„nad om vi fĂ„r till exempel luftvĂ€rnsrobotar pĂ„ Bornholm.
VĂ„r danska grannö verkar alltsĂ„ inte ligga lĂ„ngt före Gotland, i termer av "Natoanpassning" â snarare ser de tvĂ„ öarna en parallell utveckling just nu.
Enligt Jakob Seerup Àr jÀmförelsen mellan platserna ytterst relevant:
â Om du ser pĂ„ dem militĂ€rstrategiskt Ă€r det samma sak. Om Ryssland skulle vilja invadera baltlĂ€nderna, till exempel, Ă€r det de hĂ€r öarna man vill ta först, för att etablera luftvĂ€rn.