Gotland kommun riskerar skadestånd

Grunden för skadeståndskravet är idag uppsåtligt eller vårdslöst tjänstefel eller enligt brottsbalken.
Gotlands kommun har bestridit allt ansvar och hittills tillbakavisat skadeståndsyrkandet. Kommun har också uppgett sig inte vara beredd till någon förlikning.
Detta är också den direkta anledningen till att målet satts ut huvudförhandling i mitten av februari månad.
Socialtjänsten har uppgett att den endast ville erbjuda barnen "en lugn och stabil omvårdnad i avvaktan på en långsiktig lösning för deras framtida liv".
Det var i april året efter födseln som socionom och familjeterapeut i Stockholm fick ögonen på förhållandena och gjorde polisanmälan.
Hon hävdade att "ingen som helst respekt visats mammans självbestämmande och integritet. Och hon fick leg läk och professor emeritus i psykiatri Gert Wretmark, Visby, att engagera sig i ärendet. I ett utlåtande skrev han:
"...under fyrtio års arbete som läkare och psykiatriker under fredstid har jag inte bevittnat något liknande, och de måste rubriceras som en skandal om inte ett myndighetsingripande nu sker omedelbart."
Stämningsansökan lämnades in till Gotlands tingsrätt i maj 2000 och därefter har en muntlig förberedande förhandling ägt rum inför Gotlands tingsrätt i mars månad 2001.
Långt ifrån varandra
Vid detta sammanträffande framkom det att parterna står mycket långt ifrån varandra.
Gotlands kommun bestrider skadeståndsyrkandet, men vitsordar att de två tjänstemännen gjort sig skyldiga till tjänstefel i sin myndighetsutövning.
Mammans juridiske företrädare kallar tjänstemännens agerande brottsligt eller i vart fall vårdslöst.
Främst genom att inte tillräckligt klart utrett mammans samtycke till placering av barnen. Något samtycke har över huvud taget inte förekommit från mammans sida.
Det har i målet uppmärksammats att placeringen av barnen kom att ske hos en kvinna som kallats ¿personlig vän" till de två socialtjänstemännen. En kvinna som påstås inte hade någon erfarenhet alls av att ta hand om spädbarn
Efter att den "personliga vännen" anlitats stängdes möjligheterna för andra alternativ, hävdar mamman.
Lapp på köksbordet
Det var genom en lapp på köksbordet som mamman fick information om placeringen av barnen. Lappen var skriven av samma kvinna som fått uppgiften att ta hand om barnen.
I målet har man också pekat på att denna kvinna fattats egna beslut. Som till exempel att mamman inte skulle få övernatta hos barnen nyårsafton 1995/96.
Kvinnan motsatte sig även att vårdnaden av barnen skulle fördelas på ett sådant sätt att pappan, som bodde på fastlandet, kunde umgås med barnen en vecka i februari 1966.
Förordnandet att ha hand om barnen upphörde i slutet av april 1996. Då hade de skandalösa förhållandena börjat rullas upp och den juridiska processen satts igång.
Kommunen har bestridit hela historieskrivningen av händelsen. Och har hävdat att kommunen i själva verket fick en rapport från sjukhuset att det fanns ett tvillingpar där som saknade föräldrar. Och att kommun i detta läge kommit överens med föräldrarna om jourhemsplacering av barnen.
Ingen av föräldrarna kunde eller ville i detta läge ta hand om barnen, hävdar kommunen. Kommunen tvingades att agera.
Kommunen hävdar att den aldrig agerat på annat sätt än att anknytningen mellan mamman och barn skulle.
Många vittnen är kallade
Till den kommande skadeståndsrättegången kommer ett stort antal personer att kallas som vittnen. Det gäller såväl kommunens, som Länsstyrelsens personal, läkare och jurister som tidigare varit inkopplade på fallet personal m.fl.
Av protokollet från den muntliga förberedelsen framgår det att mammans juridiske företrädare hävdar ett misslyckande i målsättningen att skapa anknytning mellan mamman och barnen.
I stället har en anknytning skapats mellan den kvinna som utsågs att ta han om barnen 1995.
Detta är en kontakt som fortfarande består.