Varje gotlänning lämnade in 22 kilo elektroniska apparater till återvinning förra året. Det är ungefär en rejäl tjock-tv per invånare och totalt lämnades 1 264 ton elektronik in.
- Det är jätteviktigt att förbrukade elprodukter kommer in till återvinningscentraler så att de kan bli en del av kretsloppet, att apparaterna går till material-återvinning och att vi sedan kan använda materialet till att tillverka nya produkter, säger Ulrika Eliasson.
Plockas isär
De omoderna och uttjänta apparater som lämnas in hämtas av en transportör som kör dem till en återvinningsanläggning. Där läggs de upp på ett band och plockas isär och i slutet av bandet kommer det ut olika materialhögar.
- Plast, aluminium, guld eller vad det nu kan vara. Om man tar plast som ett exempel, att vi återvann 177 000 hårfönar förra året (i landet som helhet), den plasten kan användas till att tillverka tre miljoner mobilskal, berättar Ulrika Eliasson.
Lever vidare
Produkterna kan på det här sättet leva vidare och det rör sig om en hel del produkter som går igen. I landet lämnads 82 miljoner föremål in, allt från små leksaker till tv-apparater och kylskåp. På återvinningscentralerna märks vad som sålts i elektronikhandeln under senare tid.
- Antalet tv-apparater som lämnades in ökade med 30 procent i fjol.
EU-initiativ
Återvinningsräkningen har kommit till på initiativ av EU. Man har ställt krav på att varje invånare ska återvinna fyra kilo elektronikskrot per år, något som svenskarna klarar med råge.
- När kommunerna undersökt vad som lämnas till återvinning visar det sig att folk är bra på att sortera elektronik, vilket är positivt.
En av de viktigaste elektriska produkterna att återvinna är lågenergilampor och lysrör vilka innehåller kvicksilver.