Goda tider för produkter från de gotländska lammen
Det är mycket på gång inom den gotländska ull- och skinnäringen. De som arbetar med utvecklingsfrågor inom branschen hade en Ull & Skinndag i Kustparken, Fårösund.Arrangörer för Ull & Skinndagen var Gotlands Spinneri i Fardhem och Gotlands Folkhögskola i Fårösund.
Lotta Carsbo Niklasson, Gotlands Spinneri, berättade om spinneriets tillkomst i Fardhem. Att maskinerna är de som ursprungligen fanns i spinneriet i Hablingbo. När de skulle säljas till Estland arbetade Lotta Carsbo Niklasson och några till för att rädda dem kvar på Gotland. Man lyckades med detta och bildade ett andelsägt spinneri med 145 andelsägare à 1000 kronor. Andelsägarna har olika antal andelar. Spinneriet drivs i dag av fyra personer varav Ingalill Andersson är den som arbetar heltid i spinneriet. Sedan ett och ett halvt år hyr man lokaler i Fardhem och Lotta Carsbo Niklasson berättade att det har tagit mycket tid att få maskinerna på plats och provköra dem.
Vi är bara precis i starten av att kunna maskinerna, sa Lotta Carsbo Niklasson.
Helena Hjort talade om marknadsföring av ull och skinn. Hon har arbetat med en förstudie under vintern där hon har intervjuat ett 40-tal företagare och organisationer utefter ullens väg från lamm till kofta. Hon har inte vänt sig till de som har ull som hobby.
Under arbetet med förstudien fick Helena Hjort en allt klarare bild av de som arbetar med ull och skinn. Hon berättade att det är en: kvinna, inte alldeles ung, en deltidsföretagare som har många år i branschen, är föreningsaktiv och inriktad på produktion av skinn och ull, hon är vanligtvis gift med en skinnbonde, har ett stort intresse för produktutveckling, är ofta själv designer, arbetar med det sista förädlingsledet och sköter ofta själv försäljningen. En soloföretagare.
Helena Hjort berättade vidare att det är goda tider för produkter från de gotländska lammen. Ingen i branschen klagar på att man inte kan sälja sina produkter.
Hon talade också om ursprungsmärkning och förklarade att det endast är några få etablerade och framgångsrika som märker sin produkter.
Här finns en hel del att göra, sa Helena Hjort.
I samband med ursprungsmärkning ställde Helena Hjort sig några frågor som exempelvis: Vad är ett gotlandsfår? Är det får på Gotland i största allmänhet?
Hon påpekade att det här inte är alldeles solklart och att det med en gemensam märkning krävs kriterier men att detta är svårt.
Helena Hjorts förstudie utmynnade i två förslag: att man ska ha ursprungsmärkning inom homogena mindre nätverk gärna framsprungna ur befolkningsorganisationer och att man ska ansluta sig till Produkt Gotland med kvalitetscertifiering enligt Produkt Gotland-metoden.
<span class=MR>Gnosjö och frikyrkan</span>
Håkan Ahlsten berättade att han kom i kontakt med Produkt Gotland som delägare i Gotlandsbrödet. Han sa att fram till 2001 bestod Produkt Gotland av 20 medlemsföretag men att man har över 30 medlemmar i dag. Det är en ideell förening som arbetar mycket med kompetensutveckling. Från början var det bara livsmedelsföretag som var med men numera omfattar Produkt Gotland även tjänsteföretag.
Håkan Ahlsten talade om Gnosjö och att anledningen till att företagarna där har lyckats så bra är frikyrkan. Alla är med i frikyrkan som får fungera som en plattform för företagarna.
Vad Gotland behöver är någon liknande plattform, klargjorde Håkan Ahlsten.
Vidare förklarade han att begreppet Gotland är mycket starkare i marknadsföring än vad vi inser i dag.
Han liknade Produkt Gotland vid något som kommer att utvecklas och byggas upp under en mycket lång tid och att man i dag inte vet hur det kommer att utvecklas.
De som en gång ritade domkyrkan fick aldrig se hur den såg ut som färdig, menade Håkan Ahlsten.
Han räknad upp en rad produkter som har kommit till tack vare arbetet i Produkt Gotland och berättade även att Produkt Gotland har fått en inbjudan att visa upp sig vid en utställning på Tokyo universitet i Japan.
<span class=MR>Företagskvalitet</span>
Lisen Kebbe har tillsamman med sin man ett företag, Kebbe & Sandström, som är en av de nya medlemmarna i Produkt Gotland. Företaget arbetar med produktutveckling och kvalitet. Lisen Kebbe är psykolog.
Vid Ull & Skinndagen förklarade hon vad kvalitet egentligen är:
Kvalitet är sunt förnuft satt i system.
Hon sa att vanligtvis när man talar om kvalitet så tänker man bara på den kvalitet som produkten har, man tänker inte på företagskvaliteten. För att symbolisera företaget och dess stödprocesser hade hon med sig en lång blank järnkedja i väskan. Små kedjor fästa vid den stora kedjan fick symbolisera olika typer av stödprocesser. Som marknadsföring hade hon en lång kedja för att understryka vikten. Alla dessa processer är till för att få det att fungera, förklarade Lisen Kebbe och höll upp kedjan inför alla åhörare.
Här fanns stimulans, kompetensutveckling, ekonomiska stödprocesser och sist men inte minst viktig den sista kontakten med kundenuppföljningensom kan ge bra tips i samband med produktutveckling och som även kan få kunden tillbaka till den första länken i kedjan igen.
Som anledning till att man ska satsa på kvalitet sa Lisen Kebbe att det leder till viktiga saker som bland annat: lönsamhet som gör det möjligt att kunna växa, ordning och reda, en kvalitetsstämpel kan ge konkurrensfördelar och att det fungerar som en utvecklingsmotor.
Produktkvalitet är alltså bara en liten del i det stora hela där det handlar om företagskvalitet.
Ull & Skinndagen program omfattade även Gunilla Östbom som berättade om de textila utbildningarna vid Gotlands Folkhögskola, Birgitta Svensk som talade om ett textilt centrum i Fårösund och eleverna ur vårens tovningskurs som presenterade sitt projekt.
Plattform. Håkan Ahlsten talade om Gnosjö och att anledningen till att företagarna där har lyckats så bra är frikyrkan. Alla är med
i frikyrkan som får fungera som en plattform för företagarna.
Kedja. För att symbolisera företaget och dess stödprocesser hade Lisen Kebbe med sig en lång blank järnkedja i väskan.
Små kedjor fästa vid den stora kedjan fick symbolisera olika typer av stödprocesser.
Lotta Carsbo Niklasson, Gotlands Spinneri, berättade om spinneriets tillkomst i Fardhem.
Att maskinerna är de som ursprungligen fanns i spinneriet i Hablingbo.Foto: Ulf Glimfalk
Så jobbar vi med nyheter