Geologer flyger lågt över Gotland

- Att vara bland de sista områdena för flygmätningar i landet är ingen nackdel för Gotland. Snarare tvärtom, de senaste tio åren har utvecklingen av mättekniken varit expositionsartad, säger projektledaren Mikael Erlström.
Flygningarna startar under andra halvan av maj och är förhoppningsvis klara till midsommar. Tidsåtgången beror på vädret - det krävs ljus och bra sikt för att kunna flyga på låg höjd.
SGU har linjerat Gotland i nord-sydlig riktning med 400 meter mellan varje linje. Det tvåmotoriga propellerplan (Shrike commander 500) som används kommer att följa linjerna på 60 meters höjd och mäta med ett intervall mellan mätpunkterna på 16 meter.
- Jag tror inte att gotlänningarna kommer att störas av motorbuller. Däremot kommer säkert många att undra varför det flyger plan på så låg höjd. Vi kommer att informera allmänheten och polisen innan arbetet påbörjas, säger Sören Byström vid SGU.

Grundvattnet kartläggs
SGU kommer att mäta strålning och magnetfält, samt göra en mätning med lågfrekventa radiovågor. För Gotlands del är den sistnämnda mest intressant, eftersom radiovågorna bland annat avslöjar hur pass vattenledande berggrunden är.
- Grundvattnet är ett stort problem på Gotland och nu får vi möjlighet att göra en bra kartläggning av förhållandena, säger Mikael Erlström.
Mätningen av strålningen gäller i första hand nedfallet av cesium-137 och uran efter olyckan i Tjernobyl 1986. Direkt efter olyckan gjordes mätningar i hela landet, och nu får SGU en möjlighet att jämföra hur strålningen klingat av under 20 år.
Mätningarna av magnetfälten ger en bild av berggrundens sammansättning.
- Jag tror inte att stenindustrin har någon användning av vår mätning. Den är för översiktlig. Däremot har kommunen och länsstyrelsen stor nytta av den, säger Mikael Erlström.

7 000 publikationer
Flygmätningarna ingår i arbetet med att sammanställa geologisk information om Gotland. Ön är sedan tidigare mycket väl dokumenterad, och mycket av arbetet innebär att gå igenom och sammanställa gamla rapporter.
- Det finns 7 000 olika publikationer av olika slag som geologer har skrivit, berättar Mikael Erlström.
Dessutom finns mätningarna som Opab gjorde när man letade efter olja under 1960- och 70-talet.
- Vi har provresultaten från 300 djupborrningar. De är intressanta att analysera, för de kan ge svar om var det är möjligt att utvinna geotermisk energi, säger Mikael Erlström.
Att få all information i digital form samlad i databaser är ett viktigt argument för att gå igenom alla gamla rapporter. Totalt omfattar undersökningen cirka 3 000 kvadratkilometer. Projektet har delats in i tre etapper. Under 2006 kartläggs norra Gotland, 2007 mellersta delarna och 2008 södra Gotland. Förutom flygmätningar ska även fältarbete göras.