Generationsskifte på gården i Fide

- Har du ätit? Vill du ha lunch?, frågar Johan då jag kliver in i huset på Västergårda.
Klockan är ett på eftermiddagen. Vid köksbordet sitter mamma Ingegerd, pappa Sven-Olov och en veterinär. Det är inte ofta veterinären är där men nu är det en kalv som har problem med magen.
Vi äter kalops med lingonsylt och som det sig bör på en mjölkgård dricks det egenproducerad mjölk.
Ingegerd och Sven-Olov Jakobsson driver ännu gården. Sönerna Johan och Fredrik Jakobsson planerar att de inom tre år ska ha tagit över företaget.
Lillebror Fredrik arbetar halvtid på gården och är rådgivare på Hansa Husdjur. Johan är på gården heltid tillsammans med sin far.

Farmor är piggast
Två dagar i veckan får de hjälp av en inhyrd djurskötare och under lov och helger kommer en högstadiekille dit och jobbar.
Johans farmor Elna har bott på gården sedan hon var 20 år. I år fyller hon 90.
- Farmor håller igång. Hon är den ende av oss som går i ladugården både morgon och kväll alla dagar i veckan, berättar Johan.
När Elna genom giftemål flyttade till Västergårda fick hon med sig en ko. Den kosläkten finns ännu kvar där.
Huset är byggt 1895 men har byggts på sedan dess för att passa till generationsboende. Där huserar farmor med Ingegerd och Sven-Olov.
Bröderna Jakobsson bor dock inte på gården.
Sedan två och ett halvt år tillbaka jobbar Johan på Västergårda. Efter gymnasiet och militärtjänstgöring gav han sig iväg från Gotland och flyttade inte tillbaka förrän fem år senare.
Under den perioden utbildade han sig till agronom på Statens Lantbruksuniversitet (SLU) och bodde i USA under ett år. Där jobbade han på en mjölkgård och läste på universitetet i Minneapolis.
Väl tillbaka i Sverige igen jobbade Johan i Södertälje med att sälja mjölkmaskiner. Han var med och lanserade mjölkroboten i Sverige. På Västergårda har man inget sådant system.
- Det är en dröm att skaffa det. Men vi köpte mjölkgrop precis innan roboten blev lanserad och nu är inte rätt tid för några nya stora investeringar, säger Johan och förklarar att en mjölkrobot gagnar såväl ko som bonde.
- Det blir lindrigare för korna eftersom de blir mjölkade oftare. Den bästa kon här har kanske 25 liter mjölk i juvret på morgonen. Det är tungt. Så kan man fundera över hur mycket man är beredd att betala för att slippa gå upp kvart i fem och att kunna komma in från lagården på kvällen klockan sex istället för halv åtta.
För två år sedan byggde de ut ladugården och dubblade antalet kor till 100 stycken.
- Det är tufft att hålla avkastningen men det har gått ganska bra, säger Johan.
De brukar 60 hektar vall och odlar majs på cirka 12 hektar.
- Majs en otroligt rolig gröda att odla. Det här med klimatförändringen är något som talar för att man ska odla mer majs. Grödan gillar sol och värme och korna tycker väldigt mycket om majs..

Noga övervägande
Att ta över gården är en pojkdröm. Johan är glad över att kunna fortsätta det som familjen har byggt upp, men betonar att det absolut inte är främsta anledningen till sitt val.
- Man måste känna för det och vilja, säger han.
För Sven-Olovs del får sönerna gärna ta över ansvaret redan i dag. Dock vill han fortsätta arbeta på gården men slipper helst det administrativa och det ekonomiska ansvaret vilket Johan har full förståelse för även om han erkänner att det är ganska behagligt att vara anställd.
- Vi funderar mycket på det här. Processen är igång men vi har inte satt något datum. Det är bra att göra generationsskiftet medan alla är pigga och har åldern inne.

Generationsskifte på gården i Fide

- Man måste brinna för saker och ting. Annars går det ganska snabbt utför.Det säger mjölkbonden Johan Jakobsson på Västergårda i Fide, som med sin bror ska ta över familjeföretaget.