Gasledningen möter allt större motstånd
Betyder havsrättskonventionen att Sverige självklart måste upplåta mark åt ett kommersiellt utländskt bolag?Det undrar länsstyrelsen i Stockholms län i sitt svar om gasledningen.
Det är naturvårdsverket som samlar upp åsikterna för vidarebefordan till det bolag, Nord Stream, som vill bygga ledningen.
I lördags redogjorde GT för vad en rad instanser ansåg. Men sedan dess har fler hört av sig, bland andra länsstyrelsen i Stockholm. Myndigheten tycker inte att det är klarlagt hur havsrättskonventionens regler ska tillämpas. Gäller Sveriges förpliktlelser (att tillåta rörledning inom svensk ekonomisk zon) gentemot annan stat även gentemot bolag registrerade i dessa stater? Det bör klargöras, kräver länsstyrelsen i Stockholm, under nya landshövdingen Per Unckel.
Sveriges Fiskares Riksförbund vill inte tillåta projektet, av flera skäl: fisket kommer att inskränkas med inkomstbortfall som följd och området kommer att påverkas negativt ur miljösynpunkt. Förbundet pekar också på riskerna med dumpade stridsmedel på bottnarna och avslutar med en hänvisning till en hearing i Visby den 22 januari där Nord Streams företrädare hävdade att inga begränsningar i fisket skulle ske. Förbundet skriver: "Mot bakgrund av våra erfarenheter av liknande installationer på havsbotten uppfattar förbundet projektets besked som ett tydligt tecken på bristande insikt om projektets konsekvenser".
Fiskare säger nej
Samma sak hävdar Gotlands fiskareförbund, som dessutom kräver att gasledningen läggs på djup som överstiger 120 meter, vilket skulle minska konflikterna med fisket.
Kustbevakningen vill se en studie över olycksrisker för att klarlägga vilka räddningsinsatser bolaget ska ansvara för. Man vill också ha en analys av vad som kan bli Sveriges ansvar.
Vad gäller fartygkollisioner och utsläpp handlar riskerna inte bara om olja, skriver Kustbevakningen, utan också om utsläpp av andra skadliga ämnen som kemikalier och radioaktiva sådana. Man vill också att riskerna med att ett brinnande fartyg kan driva mot plattformen utreds. Kustbevakningen kräver vidare att bolaget visar vilka åtgärder man planerar vidta för att minimera risken för kollisioner från fartyg eller flyg.
Sjöfarten kan skadas
Sjöfartsverket tar upp riskerna med att sjöfarten kan skadas eller störas av gasledningsinstallationerna och vill se en analys av vilka risker ett större läckage från ledningarna kan innebära. När det gäller den planerade plattformen utanför Gotland skriver verket att analyser behövs av hur isförhållandena kan påverka den och av påkörningsrisker av fartyg.
Vad händer om ett fartyg helt förlorat kontrollförmågan, skriver Sjöfartsverket och hänvisar till en händelse för två veckor sedan när lastfartyget Vindö drabbades av maskinhaveri mitt bland gas- och oljeriggar i södra Nordsjön. Besättningen lyckades få ner farten genom att släppa ankaret, men fick order om att kapa kättingen eftersom ankaret hotade att slita sönder pipelines längs botten.
Räddningsverket vill helst se en alternativ sträckning på land eftersom det ger bättre möjligheter till underhåll och skulle innbära väsentligt mindre utsläpp vid läckage.
Energimyndigheten tar upp frågan om det fysiska utrymme, som gasledningen kräver. "Kommer detta utrymme att medföra en konkurrenssituation gentemot en utbyggnad av vind- och/eller vågkraft?" undrar myndigheten och vill ha en utredning om detsamma.
Endast en privatperson, Gunnel Bergström, har skrivit en inlaga. Från sin vistelse i Klaipeda, Litauen avstyrker hon hela projektet. Hon anser att gasledningen är ett "onödigt miljöhot med Sverige som gisslan".
Så jobbar vi med nyheter