Gasledningen ett ärende för Sverige
Inom några veckor kommer Nord Stream, företaget som ska bygga den rysk-tyska ledningen, till Gotland för att träffa allmänhet och myndigheter.
I går blev gasledningen och plattformen i Östersjön ett ärende för Sverige. Naturvårdsverket ska under tre månader samla in åsikter om miljökonsekvenserna.
I ett 99-sidigt material presenterar Nord Stream sitt förslag till dragning av gasledningar genom Östersjön. Rysk gas till Tyskland med önskad start 2010. Inblandade är de nio staterna runt Östersjön. Men det är bara de fem direkt berörda, Sverige, Finland, Tyskland, Danmark och Ryssland som fått underlaget från företaget. Övriga länder, de baltiska staterna och Polen, får lämna sina synpunkter via de fem.
120 mil lång
Inger Alness på Naturvårdsverket är spindel i Sverige. Hon säger att alla, såväl myndigheter som organisationer och privatpersoner har möjlighet att säga sitt vad gäller miljön och ledningen. Hon har till och med uppmanat företaget att göra ett besök på Gotland för att träffa allmänheten.
Och Nord Stream säger nu via sin informatör Jens Müller att man kommer till Gotland, senare i höst, så även till Bornholm och Finland.
Den 16 februari ska alla synpukter samlas in för att lämnas över till Nord Stream. Uppgifterna ska företaget använda för att skriva ihop sin miljökonsekvensbeskrivning. När den är klar ska företaget lämna in en officiell ansökan om tillstånd att få lägga ned ledningen i svensk ekonomisk zon.
De 120 mil långa ledningarna läggs mellan Viborg i Ryssland och Greifswald i Tyskland. Sverige är det land som berörs mest. En 35 meter hög plattform ska byggas någonstans utanför den gotländska kusten, antingen utanför Gotska Sandön eller snett utanför Slite. Kring plattformen i svensk ekonomisk zon ska företaget upprätta en säkerhetszon på 500 meter med förbud mot ankring. På ryska fastlandet har redan anläggningar börjat byggas, medan tyskarna fortfarande planerar.
Risk för fartygstrafik
I sitt underlag skissar företaget Nord Stream på tänkbar miljöpåverkan. Muddring och grävning kan förändra villkoren på havsbotten. Rörläggningsfartyg kan orsaka skador genom risken för kollision mellan de långsamma pråmarna och den intensiva trafiken i Östersjön. Utsläpp av vatten från ledningarna kan orsaka förändringar av salthalten. Buller under anläggningstiden.
För de svenska vattnen specifikt listar företaget risker för fartygstrafiken eftersom ledningarna byggs i närheten av sjöfartsleder, anläggning av rörledningar på grunt vatten söder/sydost om Gotland och risker för det ekologiskt känsliga området Hoburgs Bank.
Dessutom finns risker med att dra ledningarna i närheten av dumpningsområden för krigsmaterial från andra världskriget samt konsekvenser för fartygstrafik, flora och fauna, fiske och luftföroreningar när det gäller etableringen av en plattform utanför Gotland.
Medan företaget lägger ut ledningarna, vilket kommer att ta ett par år, tänker man avsätta en säkerhetszon kring utsättningsfartyget på 1 500 meter, man skriver själv att man ockuperar området. Där får inga fartyg vistas eller ankra.
Dumpade minor
De risker man mest oroat sig för från svensk sida handlar om kemiska stridsmedel och konventionella vapen, minor och gaser som dumpats på botten och som riskerar att utlösas eller röras upp när ledningarna dras.
Så jobbar vi med nyheter