Gammal tradition väcks åter till liv
Vibblebon Erik Nisbel har hos Gotlands kommun ansökt om burskap. Som affischuppsättarmästare. Men Gotlands kommun vägrar meddela något burskap eftersom man anser att det hela är obsolet, det vill säga föråldrat. Burskap är nämligen en hantverksanknuten titel stammande från 1300-talet.
Foto: Fotograf saknas!
13 februari i år ansökte Erik Nisbel hos kommunen om burskap som affischuppsättarmästare i Visby. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius svarade att burskapsreglerna sedan näringsfrihet infördes inte haft någon faktisk betydelse och att regleringen om burskap därför utgör "obsoleta regler vilka inte längre kräver efterföljd". Därför prövade man inte ansökan.
Till länsrätten
Men Erik Nisbel gick då vidare till länsrätten med sitt krav om burskap. Och med hänvisning till en dom hos kammarrätten i Jönköping har han nu gått in med en ny begäran. I denna dom konstaterar nämligen rätten att bestämmelserna om burskap i Handelsbalken är tillämpliga även i städer som inte har några stiftelser eller fonder eller andra inrättningar för borgerskapet. Man fastslår dessutom att det är en civil rättighet i Europakonventionens mening.
Varför har då Erik Nisbel, 18-åring som pluggar film på filmgymnasiet, ansökt om burskap?
Ett burbrev
- Idén med burskap fick jag från att ha läst i tidningar om att andra i Sverige har ansökt. Det är en gammal tradition som jag tycker ska tas upp igen. Det är både en kul grej och allvar. Det är alltid kul att få en titel och samtidigt ta upp den här gamla traditionen. Får jag rätt får jag ju burskap och som bevis ett burbrev.
Erik Nisbel konstaterar att det är en lag som ska följas, det står ju i lagboken vad som gäller.
Handelsbalken
Och varför söker han som affischuppsättare?
- Under senaste valrörelsen satte jag upp affischer för Fårgutapartiet.
Hans kusin Oskar Augustsson som är hans juridiska ombud var också aktiv för det partiet.
Och i lagboken 2008 återfinns faktiskt burskapet, under Handelsbalkens
3:e kapitel, "Huru burskap vinnas må". Handelsbalken är från 1734 men den nu aktuella lagstiftningen på burskapsområdet tillkom 1964 och ändrades 1977. Om burskapet stadgas i fem paragrafer vad som gäller. Paragrafer som präglas av ett något ålderdomligt språkbruk.
I 1 paragrafen heter det bland annat: "Vill någon burskap vinna, evad han är inländsk (eller utländsk) man söke det hos borgmästare och råd och höre de stadens borgerskap där över".
Och i 3 paragrafen: "Ej må någon vara borgare i tvenne städer tillika. Varder någon därmed funnen böte femtio daler".
Historiskt går burskapet tillbaka till 1350-talet då det reglerades i Magnus Erikssons allmänna stadslag. Den som vunnit burskap skulle skrivas in i "stadzens book". Fram till 1847 reglerades hantverk i städerna av den allmänna skråordningen från 1720 (skråväsendet upphörde 1846) vilken stadgade om tjänstgöringstider och kvalifikationer som uppställldes för att burskap skulle kunna vinnas.
Den författningen är i dag upphävd, varför det enda som återstår är paragraferna i handelsbalken.
Och burskap i form av burbrev delas fortfarande ut, under ceremoniella former, i några svenska städer som Stockholm, Norrköping och Växjö.
Men i traditionstyngda Visby strider nu Erik Nisbel för att bli den förste som erhåller burskap i modern tid.
Skråväsendet och burskapet har beröringspunkter. Burskap innebar rätt att idka handel eller hantverk i staden. Men även skyldigheter som att betala skatt, delta i vakthållning nattetid mot eld samt i stadens försvar.
När skråväsendet utvecklades skärptes villkoren för att vinna burskap i ett yrke. Skråna fick stort inflytande över burskapsgivningen och värnade om sina intressen beträffande konkurrens och den sökandes person.
För att erhålla burskap gällde att den som ansökte: skulle vara man, myndig, äga god frejd, ha viss lärotid, avlagt prov på yrkesskicklighet, ställt borgen för skatteinbetalning, stanna i staden minst sex år, avlägga borgared inför magistraten samt betala avgift.
Sedan näringsfrihet införts 1864 tappade burskapet i betydelse.
När skråväsendet utvecklades skärptes villkoren för att vinna burskap i ett yrke. Skråna fick stort inflytande över burskapsgivningen och värnade om sina intressen beträffande konkurrens och den sökandes person.
För att erhålla burskap gällde att den som ansökte: skulle vara man, myndig, äga god frejd, ha viss lärotid, avlagt prov på yrkesskicklighet, ställt borgen för skatteinbetalning, stanna i staden minst sex år, avlägga borgared inför magistraten samt betala avgift.
Sedan näringsfrihet införts 1864 tappade burskapet i betydelse.
Så jobbar vi med nyheter