Höjningen av färdtjänsttaxan är godkänd av både tekniska nämnden och regionstyrelsen, men den ska även upp på fullmäktiges bord på måndag.
Utgångspunkten är att Region Gotland inte vill betala mer för en viss verksamhet än vad andra jämförbara kommuner eller regioner gör.
I det här fallet handlar det om att närma sig rikssnittet gällande egenavgiften, alltså hur mycket av färdtjänsten som bekostas genom biljettpriser. På Gotland har denna siffra sjunkit till knappa 14 procent, medan snittåkaren i Sverige bekostar 27 procent genom sitt biljettköp.
Vi måste alltså höja priserna för att närma oss snittet, enligt det liggande förslaget. Frågan är vilket snitt som är viktigast? För de här procentsiffrorna säger ingenting om hur mycket biljetterna faktiskt kostar.
Och färdtjänsten är inte ovanligt billig på Gotland. Det påpekar nu nätverket Funkisam Gotland.
– Det beror på vilka avtal man har slutit. På fastlandet är totalkostnaden en annan och då kan man ha en högre procentsiffra på egenavgiften utan att det blir mycket dyrare biljetter, förklarar Funkisams Gösta Karlsson.
Föreningen har undersökt hur mycket färdtjänsten faktiskt kostar – alltså biljetten för den resande – på olika håll i landet. GT har också gjort stickprover och hittar precis samma siffror. Den kortaste resan ligger någonstans mellan 30 och 60 kronor, så Gotlands biljettpris på 45 kronor verkar i själva verket redan ligga kring rikssnittet.
Samma resa kan, om liggande förslag genomförs fullt ut, bli dubbelt så dyr i framtiden. 90 kronor för en kort resa med färdtjänst gör oss sannolikt överlägset dyrast i landet.
– Alltså, 180 kronor för mig att åka till affären och tillbaka, det är helt orimligt, säger Gösta Karlsson.
Karl-Johan Boberg (C), ordförande i tekniska nämnden, talar dock inte om någon fördubbling.
– Den kortaste resan blir femton kronor dyrare det första året, säger han.
Men reformen är treårig – och femton kronor per år i tre år blir just 45 kronor, så Funkisams uträkning kan ändå anses vara korrekt.
– Vi ska utvärdera om ett år och om vi då närmat oss rikssnittet så ska vi inte höja vidare, säger Karl-Johan Boberg.
Problemet är väl att ni tittar på snittet för en viss procentsiffra och inte för själva biljettpriset?
– Vi måste absolut kolla på faktiska kostnader också. Blir det hutlöst dyrt kan vi inte gå vidare.
