Full rulle för Astrid Pettersson i Burgsvik
Hon tar gärna en cykeltur eller går en promenad med stavar.I onsdags åkte hon med PRO-kompisarna för att börja höstens bowlingspel på Malmgard.Det är alltid nåt på gång för Astrid Pettersson i Burgsvik.
För drygt två veckor sedan fyllde nämligen Astrid Pettersson 91 år.
Hon tar emot i bara fötter, sommarblommig kjol och rosa jumper.
- Jag tycker om att gå barfota, det är så skönt, säger hon och ser ner på sina nätta fötter med rödmålade naglar.
Trädgårdsland
Sommartid njuter hon gärna med en god bok i trädgården, för trädgården har hon alltid tyckt om.
När hon tog det svåra beslutet att flytta från huset i Holmbyn i Burgsvik till lägenhet i samhället, ja då kändes det skönt att veta att det fanns trädgård även där.
Hon berättar om strävsamma år med småbarn och jobb hemmavid.
Då odlade hon upp ett stort trädgårdsland, men så hade hon också grönsaker och annat nyttigt till de sex barnen och maken för hela vintern. Det var syltning, saftning och konservering, för det var före frysboxarnas tid.
- Så hade jag mycket blommor, säger hon.
Blomintresset märks minsann. På soffbordet står en blommande flitiga Lisa, en enorm porslinsblomma klättrar på vägen och pelargonerna blommar både inne i rummet och ute på trappavsatsen ner mot gräsmattan.
Långturer
När barnen vuxit upp började Astrid Pettersson i hemtjänsten i Burgsvikstrakten.
- Det hette hemsamarit på den tiden, säger hon. Jag jobbade mycket hemma hos handikappade personer och ofta var det mycket sjukvård i jobbet. Men det var ett väldigt fascinerande arbete.
Ofta cyklade hon två mil om dagen eftersom hon inte hade körkort.
- Jag cyklade runt både till Vamlingbo, Fide och här i Öja, säger hon. Jag fick lov att ta taxi om vädret var dåligt, men det var bara nån enstaka gång då grusvägarna var spåriga av regn eller snö annars cyklade jag. Jag kände mig pigg av den friska luften och orkade även med mycket när jag kom hem på kvällen.
Bowling på onsdagar
Både hemma och i hemtjänsten hade Astrid god nytta av sin organisationsförmåga.
- Nån sa till mig att jag hann så mycket, säger hon. Det var omedvetet, men organisera har jag alltid kunnat.
Det hade hon också nytta av som ordförande i traktens PRO i två omgångar.
- Men sen avsa jag mig och sa att jag bara skulle bli "pappersmedlem" och inte vara med i styrelsen, för jag hade börjat höra dåligt, säger hon. Men tipspromenaderna vid varje möte fick jag ta hand om. Och det är så skönt att andra styr och ställer och jag bara har tipsfrågorna att ordna med.
I onsdags började höstens bowlingspel. PRO-pensionärer från Hoburgsföreningen åker till Malmgard i Stånga varje onsdageftermiddag, spelar en omgång, dricke kaffe och pratar och spelar en omgång till.
- Jo, nu sätter vi igång igen, säger Astrid. Jag har ont i vänsterarmen men högerarmen som jag kastar bowlingklotet med, den är bra.
Envis och nyfiken
Tidigare var hon även med i squaredans. Gymnastiken gav också motion och den funderar hon på att börja med igen, om armen blir bra.
När 91-åriga Astrid skall beskriva sig själv säger hon att hon är utåtriktad, envis och nyfiken.
Hon är tillfreds med livet och sin höga ålder, delar gärna med sig av livserfarenheten och pratar varmt om de sex barn, tio barnbarnen, sju barnbarnsbarnen och barnbarnsbarnbarnet - för hon har faktiskt ett sådant också!
Så jobbar vi med nyheter